- Project Runeberg -  Oscar Levertin. En minnesteckning / Förra delen. Levnad /
174

(1914) [MARC] Author: Werner Söderhjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

möte) o. s. v. Levertin hade troligen av Zola lärt sig att
det gick så till att författa, och han bibehöll denna vana att
teckna upp vad som frapperade honom under hela sitt liv.
Där finnes vidare ett litet utkast till ett proverb, »Damer
emellan» samt några anteckningar om litterära och artistiska
personligheter: »Fru Edgren är den som har mest
causerie-förmåga av våra vittra» — »Karl Gjellerup är lik Schiller.
Hans ansikte är fint, hektiskt, näsan skarp. Munnen nervös,
liten. Hans gestalt är spinkig, händerna små och fina.
Han ser ut som en boklärd, talar stilla, återhållet, utan eld
eller nämnbar verve. Det är något trött över hans veka
stämma. Hans skratt är fint spirituellt, och giver liv åt
hela hans ansikte. Talade med synbar förtjusning om ett
besök hos Hæckel1.» Om Herman Bang, med vilken han
sammanträffat, då denne i början av 1885 gjorde en
föreläsnings- och skådespelarturné i Sverige, säger han:
»H. B. gör personligen ett eget intryck. Först stöter det
groteska i hans nerkammade lugg, vitpudrade kinder och
utstuderade klädsel... men sedan fattas man av medlidande
med denna exotiska drivhusplanta, vill behandla honom
som ett bortskämt barn eller en kvinna och röres mer och
mer av den melankoliska självironin, som kommer till
uttryck i hans tal. Han har den besynnerligaste raffinerade
naivitet jag känner.»

En del filosoferande reflexioner över världens olika
ting har Levertin också vid denna tid nedskrivit. Synnerligt
djupa eller originella äro de icke. Här må ett par anföras:

Kvinnorna förmå bättre, när de älska innerligt,
sammansmälta sina älskogstankar i en riktning än männerna, på vilka,
trots deras kärlek, ett vackert ansikte lätt sätter tusende tokiga
fantasier.

Äldre människor göra erfarenheter, yngre iakttagelser. Just
därför, att livet ännu är så pass nytt och frestande, lockas de
unga att noga sondera de minsta smådrag och taga konsekvenser
därur.

1 Jag vet icke, när Levertin först sammanträffat med den av
honom mycket beundrade danske författaren. Möjligen skedde det
redan 1883 i norra Italien; men i Köpenhamn råkades de helt säkert.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:39:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swlevertin/1/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free