Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Franska boknyheter»1. Här behandlas främst Maupassants
»Bel-Ami», som Levertin finner vara ett arbete utan lyrik
och ömhet, ett verk, som ej tål en jämförelse med
läromästaren Flaubert, ej heller med författarens egen tidigare
roman »Une vie» och som — märk detta uttalande! —
av 440 sidor innehåller blott fyra, »som äro så mättade
av innerlighet och djupsinne, så burna av den allra största
konstens anda, att de kunna jämföras med Flauberts bättre
ting. Det är en hymn över döden -— döden, som aldrig
någon människotanke unnas att få helt förglömma, döden,
vilkens kalla hand kommer oss att rysa i avskedsstunden,
vilkens blodlösa ansikte skymtar bortom alla fröjder och
alla sorger...»2 Ypperligast är karaktärsteckningen:
»ensamt Thackeray besitter en sådan skärpa i ett själslivs
dissekerande». Men det hela är dock för kallt och objektivt.
Och därpå övergår Levertin till ett lovprisande av Bourgets
»Cruelle énigme» och hela hans produktion för resten —
Bourget, som ju var naturalisternas skarpaste motståndare
och vilken Levertin senare skulle prisa just i denna
egenskap! Han genomgår dennes diktsamlingar och kritik,
vilken han anser kunna nämnas efter Georg Brandes’.
Han betecknar slutet i den bok han anmäler såsom
»överraskande genialt» och jämförbart med Balzacs »Pére
Goriot», han beundrar den psykologiska analysen, påpekar
bristerna i teckningen av allt det yttre och slutar med att
kalla »Cruelle énigme» ett av »intime-roman»-artens finaste
och mest själfulla verk.
I Ur dagens krönika offentliggör Levertin under 1885
en del litterära uppsatser. Det är först »litterära notiser» om
Björnson, Ibsen och Elster, med anledning av nyutkomna
böcker. »Det flager» kallas ett av den nordiska litteraturens
1 I det tidigare citerade brevet till P. Nansen säger Levertin,
att han och Aftonbladet ej komma överens, emedan dess spiritus
rector »pinar småningom ihjäl sina medarbetare med sitt ytterliga
krav på juste milieu».
2 Det kan vara skäl att i detta sammanhang påminna om
det uppenbara lån Levertin i »Livets fiender» (Hesslers tysta liktal)
gör från de ord Duroy i »Bel-Ami» ägnar den döde Forestier
(påpekat av O. Homén i Euterpe 1905, s. 392).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
