Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Heidenstam sjuklingen omgiven av flaskor och piller,
njutande den friska luften jämt så mycket läkaren föreskrev,
försiktig och rädd om sin kroppshydda. Det blev nu ett
helt annat liv. Heidenstam tvang honom ut framför allt
och hur tydligt har man icke honom för sig av skildringen
i brevet, kort och krokig, med de blå glasögonen, gnoende
vid sidan av den högväxte, vid marscher och friluft vane
skaldebrodern. Under dessa promenader och vid
kvälls-samtalen uppe på rummet stärktes också Levertins
förtroende till sig själv. Dröjande och blygsamt läste han
upp sina dikter, så vitt olika all hans hittills offentliggjorda
fantasialstring, för vännen. Och denne fann i dem just den
egenart, som var Levertins; han uppmanade honom att
framhärda i denna romantik, att låta allt vad han kände av
livets mystik och dödens närhet, av kärlekens makt och
kval, allt vad han fann skönt i sin dröms och sin inbillnings
foster, tona fram i sin sång. Han övertygade honom om,
att detta icke var något att blygas för, ingenting överlevat
och gammalt, utan så mycket mera värdigt att sägas ut i
diktens form, som just dessa strängar voro de, vilka lågo
djupast i Levertins väsen. Och denne fann plötsligt en
förståelse för allt vad han i ensamheten burit och grubblat
på; han fann ett stöd för sina innersta önskningar och såg
vägen ligga klar. Är det underligt, om han vaknade till ett
nytt liv?
Det gick som en dans att också ställa om de estetiska
teorierna. Och ivern för alla dessa nya upptäckter födde
en oemotståndlig lust att proklamera dem inför allt folket.
Formen blev ett utslag av det goda humöret, i sin tur
grundat på den säkra överlägsenhet, med vilken man från
sin fjällhöjd såg ned på de i grådasket krypande
vardags-mänskorna där hemma: man skulle gemensamt
komponera en fantastisk liten historia, där »skolorna» under
olika symboler skulle uppträda. Resultatet blev »Pepitas
bröllop». Samarbetet gestaltade sig ej precis såsom det
i början tänkts — med alternerande inlägg av båda — utan
den enas bidrag gick upp i den andras; dock är det på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
