Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tionäre Hesslers åskådning, uppfattning och personlighet
skildras med förståelse såsom en följd av hans utveckling,
och förf. är angelägen att få fram det mänskliga draget även
hos honom, »medan han i Otto, ’den överspände
drömmaren’, förmått återgiva lidandet emedan han lidit med
honom. Det är en bok över vilken kärleken och döden
ruvat.»
Tor Hedbergs recension i Aftonbladet betonade bristen
på psykologisk utveckling, monotonin i stämningarna och
den hopplösa pessimismen, som han hoppades snart skulle
bytas i gladare ord om »drömmarnas förverkligande i nya,
oanade former, om livets ständiga förnyelse». Levertin är ej
nöjd, han medger (i brev till Heidenstam) den personliga
välviljan, men ser mellan raderna missnöje med boken och
citerar det sista uttrycket med tillägg: »= hunddansens
ständiga förnyelse». Och sin vana trogen att aldrig för
vännerna dölja vad han tänkte, skriver han till Hedberg
från Territet vid Genévesjön den 4 april:
...Ett litet ord till tack för din recension; den var så
fin och varmhjärtad, att den gjorde mig glad — och om den
i andra punkter ej riktigt tillfredsställde mig, beror det på
olika åsikter! Särskilt gäller detta anmärkningen mot brist på
psykologisk utveckling — det är ju ingen psykologisk analys
jag vill göra, utan egentligen stämningslyrik över hat, kärlek,
döden o. s. v. Låtom oss hoppas, att din sista önskan om mig
ock$å kan realiseras; ehuru jag, som du vet, ej har den mystik
inför livet (annan mystik har jag gott om) som du. Jag tycker
att din tro på livets förnyelse och rikedom (som du så ofta
uttalar i dina böcker) en smula påminner om bourgeoisins tro på
livets förnuftighet. Förra århundradet trodde därpå. Lopporna
äro svarta för att människan skall lätt kunna urskilja dem mot sin
kropp, skriver Bernardin de St. Pierre — på vilket en modern
fransk författare frågar: Och negrernas loppor?... En smula
på det viset synes det mig vara med tron på »livets förnyelse och
dess oanade saker» . . . Jag tycker, att livet är A-j-B-|-C eller
A—B—C=X, omväxlingen och rikedomen är klen, även om det
skulle lyckas en att ännu en gång t. ex. bliva lyckligt kär.
A-j-B-[-C. . . och de oanade sakerna äro takpannor, som komma
på kroppen på en — sjukdom, förluster etc. som man dock skulle
kunna kalkylera, om man gjorde ordentlig eftersyn över sitt hus . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
