Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
het och stolthet i förening. Att den kom här som en
historisk skildring bland de många andra skulle blanda bort
korten en smula för alla de grova och illvilliga, medan de
andra ändock skulle förstå meningen.» I samma brev
skriver han vidare om Koblenz-novellen, att den var beräknad
för samlingen, men ej hann bli färdig samt att den
olyckligtvis icke alls blivit vad som föresvävade honom, när
han i somras gick i den vackra staden. Och om sina
föreläsningar: »Nu skall jag använda januari till att läsa saker
över gamla Florens och Dante, och det skall bliva skönt att
få gå in i det tysta gamla berget. Vetenskapen är skön
ibland; skada blott, att den så helt kräver sin man, att man
litet känner sig som dilettant, när man har mycket annat
på sig.»
Den närmaste följden av Italia-färden var således att
Levertin nu begynte föreläsa italiensk litteratur
(»inledning till studiet av Dante»), Han fortsatte därmed ända
till och med vårterminen 1902, och hade då genomgått
Petrarca och Boccaccio samt »ungrenässansens civilisation
och diktning». Med sin sedvanliga metod tog han allt detta
mycket brett och grävde sig bland annat djupt in i
Florens’ politiska och kommunala historia. Men spåren av
hans personliga bekantskap med Italien inskränkte sig
naturligtvis icke härtill. Sina italienska konststudier har han
visserligen icke omsatt i något självständigt arbete; men
hans syn på renässanskonsten hade dock helt förvandlats —
ännu oförbehållsammare uttalar han detta efter besöket i
Rom 1901 — och i hela hans uppfattning om de
kulturhistoriska värdena hade kommit någonting nytt: de stora
världshistoriska händelser, som skapade Italiens
renässanskultur och bildade bakgrunden för densamma, öppnade pä
annat sätt blicken för brytningarna i den mänskliga
civilisationens utveckling, än de historiska förutsättningarna för
rokokons tidevarv med dess små despoter i söder och nord,
dess bugande hov och dess brist på manliga, stora
kraftyttringar. När Levertin i Svenska dagbladet skriver en
artikel med reflexioner »vid sekelskiftet», föras också hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
