Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nilen, »den väldiga väktaren», för Marcusplatsen... I Nya
Idun höll fru Gurli Linder ett tal, däri hon återkallade
i minnet vad Levertin en gång i en enquete sagt bl. a.
om ungdomens läsning.1
I Politiken skrev Georg Brandes en varm och fin
karaktäristik av Levertins livsverk, läggande huvudvikten
vid hans essayer och betonande hans livliga
vetenskapliga intresse. »Han sade gärna, att i hans ögon voro
män som Newton, som Linné, som Darwin de sanna
filosoferna, de så kallade filosoferna däremot diktare. Det
är icke många månader sedan dessa raders författare i
Stockholm såg och hörde Levertin; han var då full av liv,
som hade han ännu en människoålder att leva, vältalig,
skämtsam, graciös, och han gav ur sitt rika
kunskapsförråd vinkar om tankar, som borde kännas, böcker, som
borde läsas. Han representerade i sin person en hel och
solid kultur, en mikrokosmos. Sådan är ju envar
mänsklig små-värld; den liknar ett klot och den brister en dag
som en såpbubbla.» I anslutning till det sista yttrandet
gav Vilhelm Andersen i ett följande nummer av samma
blad en bild av den bortgångne. »Vad vi kalla kultur,
är icke annat än livsåskådningens avrundning och
motsättningarnas harmoni. Levertin var en av de finaste och
starkaste kulturandarna i norden. Hans ande var ett klot,
men den liknade — icke blott i sin bristning — en skönt
färgad bubbla. Ingen annan nordisk kritiker har till den
grad kunnat intaga och utstråla bilden, färger och
skiftningar, av tingen som han. Hans kritik var som ögat,
vilket på en gång spejar och speglar.»
Den första mera omfattande syntesen av Levertins
författarskap företogs i Finsk tidskrifts januarihäfte 1907 av
Emil Hasselblatt, vars framställning på ett ypperligt sätt ger
grundlinjerna i skaldens utveckling och en synnerligt lugn
och välformad karaktäristik av hans olika skeden. Några
1 I detta sammanhang kan nämnas en uppsats på fem sidor
av Levertins tyska översättarinna Marie Franzos, i tidskriften Das
Blaubuch, november 1906.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
