Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ungdomsalstring.
Lik ett järtecken över Oscar Levertins poetiska
framtidsbana står denna rad i ett av hans barndomsförsök, vilken
näraståendes hågkomst bevarat:
En röd karbunkel lyste på hans vänstra hand.
Man minnes det öknamn romantiken tidigt fick av sina
belackare: »karbunkelpoesi». Befäst i Tyskland genom
Baggesens satiriska diktcykel »Der Karbunkel oder
Kling-klingel-Almanach», vann det ju burskap både i Danmark
och Sverige. Vårt skaldeämne hade ingen aning om, vilket
skimmer av löje som vidlådde detta tvetydiga uttryck för
praktens och grannlåtens mäktiga tjuskraft på hans sinne.
Men när vi tänka på hans kommande diktning, tyckes oss
den lilla romantiska ansatsen icke sakna sin betydelse.
Emellertid fördunklades »karbunkelns» glans snart av
andra intryck, och den vittra alstring, som begynte under
den sista skoltiden och fortsattes i några år framåt, blev
beroende av allt som nu v:d »åttiotalets» inbrott upprörde
det andliga livet i Europa och som särskilt med våldsam
kraft stormade in på ungdomen och tog dess sinnen. Vad
Oscar Levertin under denna sin »realistiska» period skrivit,
speglar tämligen troget riktningens kännemärken, är delvis
tydligt bestämt av inflytelser från gällande mönster och
saknar, för så vitt det är fråga om skönlitteratur, nästan
varje antydan om den ton som skulle bliva hans och varje
förebud om den ställning han skulle komma att intaga i
svensk litteratur. Det är en förberedelse- och övningstid,
splittrad åt många håll, såsom livsintryckena själva. Den
börjar med poetisk alstring, går snart över till novellistisk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
