Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke tillfredsställd med att, som de andras, se allt i svart
och söka utgången blott i samhällets förbättring. Den
begärde en inre lösning, som skulle stilla det gnagande
kvalet, ocli en sådan tyckte han sig få i maningen att
resignerat göra det bästa av vad livet gav. Detta blir ju, såsom
jag sökt formulera det (1: 499), en grundval för hela hans
åskådning och hans handlingssätt, och vi se nu, hur tidigt
denna grund redan är lagd. Men självfallet finnes det hos
Jacobsen mycket annat, varmed Levertin känner sig innerst
befryndad. Den i väsendet lagda synen på livet och
mänskorna är hos båda av samma art, och när därför Levertin
hos Jacobsen träffar på denna besläktade världsbild, som
här blott är vida större, djupare och mer poetisk än den
han själv förmått dunkelt inom sig forma, så befruktas
av den tjusande beröringen hans egen pessimism och växer
och fördjupas. Senare får ju hans livsbetraktelse så många
tillskott från andra, i vilkas verk han försänker sig: men
ännu vid denna tid tyckes rriig Jacobsen vara hans
närmaste läromästare också i världsåskådningen. Hur tycker
man sig icke känna igen Levertin, när man läser det ställe
i »Fru Aåarie Grubbe», elfte kapitlet, där Sti Hög biktar sitt
innersta för den i undran lyssnande Marie. »Ved I intet,
Madame, at der her i Verden er en gehejm Societet, som
En kunde kalde for de Melankoliskes Kompagnie?» — folk,
som från födelsen hava en annan natur än andra, ett
större hjärta och ett hastigare Mod, en häftigare åtrå och
starkare begär och öppnare ögon: de dricka livets glädje
och lust med sina hjärterötter, medan de andra blott taga
den med grova händer, de som söka upp blomster på
livets träd under mörka blad och på torra grenar och
därför känna berusning också av sorg och förtvivlan. Men
varför kallas de melankoliska?
Fordi al Jorderigs Fryd er saa stakket og forkrænkelig, saa
falsk og ufuldkommen, fordi hver Vellyst den Stund, den blusser
op som rigen Rose, løves af som Trae i Høst, fordi hver Livsens
prægtig Lyst straalendes i Dejlighed og i sin Velmagts
frugt-bareste Flor fluks, som den favner dig med sunde Arme, eddres af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
