Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bortskymt rum: för ingen av dessa diktare äro
kärleks-motiven någonting väsentligt. Behovet av erotik i lyriken
var högst naturligt; och denna erotik kunde icke mer, efter
Jacobsen eller efter vad Ibsen lärt om förhållandet mellan
man och kvinna, vara den gamla traditionella. »Beatrice»
var också i detta karaktäristisk för en stor del av »Legender
och visor».
På samma sätt hade Atterbom i början av
»Lycksalighetens ö», när verket äntligen fullbordades, ställt en dikt
»Till den hädangångna», sin hustru. Såsom han önskar, att
det »diktens luftskepp», vilket bär hans Astolf, skall nå
fram till henne, där hon vistas i lycksaliga nejder, så sänder
Levertin sin ballad, sin »vårkvälls svala», att söka Beatrice
i rymder, dit han själv icke kan komma, och säga henne
vad han själv icke förmår. Dikterna äro ju mycket olika;
men ett par rader hos Atterbom:
En fläkt jag redan från det fastland röner,
vars hägringsö min längtan fordom drog
hava ett tonfall, som kunde ljuda hos Levertin.
Dock, även om Atterboms dikt lekt honom i hågen, är
det från annat håll, Levertin har den litterära inspirationen
för sin prolog, liksom för mycket i hela denna samling.
Jag har ovan antytt hans intresse för engelsk lyrik och
att ett diktutkast från något tidigare datum troligen står
under dess inflytande. 1 »Legender och visor» finna vi
detta inflytande bekräftat: det påpekas redan i någon
recension — jag vill minnas Wirséns — och har sedan
upprepats,1 utan att Levertins förhållande till dessa
förebilder dock närmare utretts. Efterbildningen spåras också
mer i vissa allmänna drag, än i närmare bestämbara
detaljer; men det intryck Levertin erfarit av dessa engelska
lyriker, har i alla fall enligt min åsikt haft en alldeles
avgörande betydelse för hans diktning.
Den s. k. »Oxford-rörelsen» i Englands andliga liv,
vilken kort efter mitten av nittonde seklet i allt slags
1 Sven Söderman, Böcker och författare, s. 72 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
