Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ej blommor lägg som kärlekstecken
på vårdarnc, ej grönt. Lägg sten!
Ilär sållar ej sorgen rosors prakt
kring ödsliga viloställen;
vid vart besök blott en sten hon lagt
en småsten på grova hällen . . .
Ett hjärta som bidar Messie fred,
ett hemlöst och trampat hjärta
har med en suck och en sten lagt ned
sin andel av Juda smärta.
Att fransk poesi haft sin del i den Levertinska diktens
tillblivelse, ses redan av några stoff han använt. Men
dessa motiv ur medeltida sånger och legender — i första
samlingen »Florez och Blanzeflor», sedan »Iwan och
Ga-wian» m. fl. — hava i själva behandlingen ingenting, som
påminner om källorna, de äro, som liknande motiv alltid
hos Levertin, endast brukade som symbolisk omklädnad
för egna erfarenheter och reflexioner. Till och med då
han upptager balladformen, som han naturligtvis lärt ur
den senare medeltidens franska poesi, gjuter han i den
ett helt modernt innehåll. Faller oss någon förebild in
vid dessa dikter, så blir det närmast den engelska poesi,
varom nyss talades. Detta må icke missförstås: självfallet
hade Levertin en ingående förstahands kännedom om
medeltidens diktning, och han hade tillägnat sig den med samma
intensiva fördjupning, med vilken han levde sig in i varje
yttring av litteratur och konst, där han fann någonting
med sitt eget väsen besläktat. Men han har aldrig försökt
eftergöra någon medeltidsdikt, vare sig fransk eller annan
(icke ens »Damen utan nåd» är någon direkt efterbildning).
Han minnes stoffet, det lockar honom genom sin romantik
och emedan det lämnar frihet åt fantasin, han minnes det
småningom mer såsom bild än som berättelse, och han
diktar en ny text till denna bild. Men just häri liknar han
de praerafaelitiska skalderna i England. Eller också lägger
han, med en mycket lätt maskering, i en sådan medeltida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
