Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
perament, så sker även hans anslutning till den moderna
engelska lyriken på ett alldeles originellt sätt. Det är
egendomligt att se, huru ett poetiskt sinne, så fullständigt
öppet, så känsligt mottagligt för alla skönhetsintryck och
särskilt för det som står dess eget väsen närmast, likväl
kan låta de starka sidorna i sin individualitet skaka av
sig nästan allt det sedda och hörda, så att där stannar
kvar blott liksom en lätt slöja eller som en i fjärran
klingande melodi, vilka icke hindra oss att förnimma den
egna personlighetens pulsslag såväl i diktens innehåll som
i dess form.
sfc sfc :j<
Det är tid att skärskåda den utveckling i det poetiska
arbetet, som till resultat gav diktsamlingen från 1891.
Bland de ovan i inledningen behandlade lyriska
ung-domsförsöken från tiden omkring 1885—88 fanns det några
stycken, i vilka övergången till de tidigast skrivna dikterna
i »Legender och visor» lätteligen kan skönjas. Redan 1885
begynte ju räckan av de »judiska motiven» med tvenne
dikter, av vilka den ena under namlnet »En gammal judisk
sång» intagits i samlingen. Den är väl gjord, men har
icke något personligt patos; ett uttryck som att hoppet
»tröstar med sitt majestät» tyder ännu på ovana; ett annat,
»länkbunden själ», kan redan betraktas såsom typiskt
Levertinskt. 1 dikten »MajdrönVmar» är rytmen ganska
frigjord från den tyngd som i allmänhet utmärker dessa
försök, och diktionen är full av nfusikaliska element, ehuru
ännu icke sovrad från överflödiga beståndsdelar. 1
»Högsommar» (likt den föregående tryckt i »Sista dikter») lösgör
sig ur alltför många uppräkningar och realistiska detaljer
i sceneriet en starkt mättad sommarstämning, och en
antydan, visserligen varsam, om unga känslors orofyllda
drömmar och heta glöd bildar inslaget. En annan dikt med
samma namn (1: 209) visar redan hän mot döden, men
nyed fruktan och sorg. Helt annorlunda uppträder
förgängelsetanken i den dikt, »Lycka», vilken visserligen står
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
