Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett enkelt lovprisande av ett liv, som får gå under i skimmer
och glädje, utan att hava känt tyngd eller ålder.
Har då för skalden livet intet annat att bjuda till
motvikt mot all denna längtan efter mörkrets ro, än då
och då njutningen av en sommardag på fjället eller en
stunds känsloutbyte eller det resignerade arbetet vid
forskarcellens ljus? Jo, han hyllar i »Templet vid havet»
mänskans strävan att övervinna sina egna mått,
jordbarnens trängtan att resa tempel som skola stiga mot skyn
ännu långt efter det gudens namn är glömt, åt vilken de
helgats. Så förstår jag i alla fall meningen med denna
något abstrakta och dunkla dikt, vilken har samma fel
som så många i denna samling; de vilja i gnomisk form
men under bevarande av lyrisk diktion, fastslå några
tankesanningar, men löpa faran att dessa korta visdomssatser
ej bli resultat av det som tyckes vara diktens egentliga
syftning. Samlingens sista dikt, »Över ett hem»,
innehåller den vackra tanken, att liksom in i snäckan, där
pärlan gömmes, tränger oceanens brus, skall man
återfinna livets kamp i den stillaste spiselvrå; men larmet bytes
där, dämpat av de fyra väggarna, till sång, såsom ekot av
havets vilda vågslag når till den stillnade viken. Först
sålunda förnummen kan världen fullt fattas och tankarna,
som gå på djupet, fångas. Denna idé har emellertid icke
kommit till sin poetiska rätt: uttrycket är återigen här
ställvis otydligt eller otympligt (»hemmets resonans»!), och
det näst sista versparet, där just diktens innebörd skall
starkast betonas, erbjuder en olyckligt hopdragen formulering.
Det verkar här nästan symboliskt, detta stretande med
formen, som en bild av skaldens ansträngning att komma
ut ur sin förtvivlade livssyn: han finner på detta med
hemmet, vill förklara hur striden försonas där, men kan
likafullt icke riktigt inspireras av tanken, emedan han ej
innerst tror på dess sanning; och även därför blir det
någonting medelbart och sökt också över formen.
Ett egendomligt bevis på, huru reflekterad och subtil
ingivelsen kan vara hos Levertin, ger dikten »Pallor aman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
