- Project Runeberg -  Oscar Levertin. En minnesteckning / Senare delen. Författarskap /
161

(1914) [MARC] Author: Werner Söderhjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

egen stämning. Och mötet med kaptenen är ett
förunderligt väl funnit inslag: i all sin realism innesluter också denna
episod en själshistoria — livet lockar, men flyr också här,
ty hans kärlek kan hon icke mer mottaga. Han ger för
övrigt i det hastiga ögonblick han passerar förbi, kontrasten
just mellan rokokons levande Stockholm och den
obegränsade värld, som är den irrande judens.

Ett historiskt och lokalt moment utgör införandet av
överståthållaren Sparre. Det har Levertin från Aron Isaks
självbiografi, liksom Henoch både i sitt juveleraryrke och
sin personlighet i någon mån påmint om dess författare.
Denna sistnämnda historia är måhända för långt utdragen,
och detsamma kan sägas om ett par andra episoder. Envist
inpräglar Levertin i oss sin oförmåga att komponera och
sin metod att ställa plan vid plan.

Men, som sagt, de rent judiska bilderna, därtill räknat
Kalonymos’ Ahasverusvandring, äro dock det som ger
berättelsen sin prägel, och härvidlag har Levertin, ej blott
i fråga om stoffet, men också i formen, riktat svenska
litteraturen med någonting nytt. Novellen har intet att göra
med hans planerade juderoman (1:292). Den liknar icke
heller Goldschmidt, vars »En Jode» han flitigt läste under
denna tid, troligen för att få den huvudsakliga stämningen.
Den är måhända mest i släkt med Zangvvills berättelser,
där allt koncentrerades kring e n figur, högre än de andra,
vilken bär upp det hela och som uppoffrar enskilda hänsyn
för det allmänna. Det måste medges, att det ligger något
abstrakt, för Levertin ganska ovanligt, i Kalonymos’
avsägelse på grund av det gemensamma lidandet, liksom i
resonemanget om rättvisa och orättfärdighet, vilket man
ingalunda förvånar sig över att ej Esther förstår. Jag tror,
att Levertin har detta uppslag från en novell i Voldemars
»Kuriöse Historier fra Hexernes Tid», kallad »Adepten»:
Där säger Caspar, guldmakaren: »Sieg, mindes 1 de Ord
af Mesterens Mund: Salige de, som hungre efter Retfand...
de Ord var altidens Ledestjernen for mig.» »Livet,» säger
han vidare, »ligger i det Onde, overalt sejrer Vold og
11. — Levertin. II.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:39:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swlevertin/2/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free