Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
los
framfarna skiften, både i stiftets Herdaminne, i Hallmans
»Det gamla och nya Strängnäs» och i Th. Strömbergs
»Bilder från södra Mälarstranden» — i vilket sistnämnda
arbete någonting liknande Levertins retrospektiva
behandling förekommer. Sedan har han, sin vana trogen, gått till
specialstudier. För det första, hedniska kapitlet har han
gjort vidlyftiga utflykter inom litteraturen, gått igenom
Montelius (man igenkänner möjligen några satser om solen
m. m. från denne författare), Steenstrup, Rosenberg,
Holmbergs »Nordbon under hednatiden» och mycket annat,
varom K. Bibliotekets utlåningskataloger upplysa, utan att
några påtagliga spår av all denna möda framträda. Han
har i »Bidrag till Södermanlands äldre historia» synbarligen
sökt efter dokument som han kunnat använda, efter sägner
oeh folktro, som kunnat ge honom något uppslag, men
såvitt jag kunnat se, är det ingenting han därifrån fått,
ieke ens ett namn — möjligen ett par ordstäv, som
användas av en bifigur. För det följande var historien om
Eskil icke svår att finna (sägnen anföres bl. a. vidlyftigt
hos Strömberg), och de senare episoderna voro lätta att
uppfinna. Den gustavianska är en återklang av
Bellmans-och rokokostudierna, den som lokalfärg mycket lyckade
från Karl XV: s tid går väl tillbaka på tidsrelationer om
liknande högtidliga invigningar, men ger en sympatiskt träffad
bild av konungen: årtalet 1866 är emellertid godtyckligt,
alldenstund Karl XV blott en gång, 1870, besökte Strängnäs
— men det är ju också bara fråga om Österås! Hela denna
panoramaanordning med tidsbilder från olika sekler, vilka
skola ge ett tvärsnitt genom historien, har ju för övrigt
begagnats i olika former: en skönlitterär behandling minnes
jag närmast hos Z. Topelius i »Silverpenningens
berättelser». Men det är ej utan, att allt detta historiska, vilket,
som sagt, tryter fram i stilen också inom själva
berättelseramen, ställer sig i uppenbar motsats mot det nutida
verk-lighetslivet, en motsats, som dock skickligt mildras både
genom att skådeplatsen är den gamla lilla staden, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
