Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alstring karaktäriseras hela denna praktiska riktning med
Brockes i dikten, sedan naturreligionen, Leibnitz och Bayle,
dygdeläran kontra den abstrakta deismen med Shaftesbury
som stamfar — med en anmärkning, kastad fram alldeles i
förbigående men viktig, när man betänker, vilken roll denne
engelske moralist spelat i senare tiders undersökningar av
idealens utveckling: att vår tids s. k. livskonstnärers
moraliska ideal också härstamma från honom. Fabricius’
inflytande på fru Nordenflycht åter leder över till den tyska
mystiken och seklets religiösa poesi i detta land, till Pope
och till Pascal — allt för att fixera arten av hennes
religiositet. Hennes klagosånger föranleda en konturteckning
av Young och Haller.’ Och såsom epilog få vi slutligen en
översikt av svenska författarinnor, begynnande med den
heliga Birgitta och slutande med några briljanta rader om
Ellen Key — vars släkttycke med fru Nordenflycht, liksom
Fredrika Bremers, fastslås.1
Ger nu detta referat en föreställning om Levertins
sätt att i en essay behandla ett litteraturhistoriskt föremål,
så skall måhända en granskning av innehållet och
omdömena även meddela någon allmännare bild av det
verkliga tillskott, sådana studier i sak skänkte: det kan ju
icke komma i fråga att ingå på en lika noggrann
redogörelse för dem alla.
»Den sörjande turturduvans» karaktäristik hade givits
av Atterbom i andra delen av hans stora verk. Denna
teckning har fått mycket pris, och den har förtjänat det på
grund av sin känslighet och sin rättvisa. Redan Atterbom
betonar hennes egenskap av övergångsförfattare och
jämför henne med Dalin: hennes poesi, säger han, innehåller
begynnelserna till de riktningar och tonarter, som kommo
efter henne. Hos hennes finnes stycken så »nyvulna», att
de kunna förekomma hos vilken som helst av skalderna
från Gustaf III: s tidsålder. Det är detta, som Levertin
1 Det är väl icke alldeles träffande att frånkänna Sofia
Brenner sinne för kvinnans »emancipation», fastän denna präktiga
dam på samma gång livligt predikade hennes mission i hemmet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
