Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men fullständighet i dylikt var naturligtvis icke åsyftad
med dessa Bellmansstudier, vilka likväl givit rent
litteraturhistoriska uppslag åt många håll. Det hos Bellman, som
ständigt och redan från hans tidigaste ungdom sysselsatte
Levertin, var hans dikts genesis, hemligheten av dess makt,
dess svenskhet och dess samband med Stockholm. Dessa
psykologiska och estetiska spörsmål har han behandlat,
och om än svaret på dem summariskt var givet förut,
så har han dock ledsagat svenskarna djupare in i den
Bellmanska diktens väsen än någon förr. Han ser i
honom vä! alltför uteslutande lyrikern — och själv ser
han honom kanske alltför lyriskt, särskilt då han ger
honom den djupa religiösa bakgrunden; han berör flyktigt
eller icke alls vissa dock betydelsefulla sidor. Men
alldeles beundransvärd är Levertins inlevelse — hans,
mannens med det främmande blodet — i denna den mest
svenska diktning som finnes. Ingen diktare bland alla dem
han så grundligt och kärleksfullt tillägnat sig, har satt
hans egen fantasi i rörelse som Bellman. Intuitionens
genialitet och sakkännarens säkerhet förena sig i hans
tolkning, och den hänförda konstnärens gestaltningsmakt
bländar oss alltjämt med karaktäristiker och bilder av det
mest utomordentliga liv. Vilken skald Levertin själv är,
huru svenskt han känner och hur kärleksfullt han är
fastvuxen vid sitt Stockholm, om allt detta avlägga
Bellmans-studierna de mest övertygande vittnesmål.
Det är föga att säga om den enda studie i svensk
litteraturhistoria från adertonhundratalets början, som
Le-vertin tryckt, den om Tegnérs ungdomsutveckling (skriven
1896). Han har haft tillgång till en del outgivna brev och
dikter och med stöd av dem följt de idéer som rörde sig
i det unga geniets orofyllda bröst, idéer vilka visa huru nära
Tegnér då stod Kant och upplysningsfilosofin. Det är en
»flyktig skiss», som Levertin själv medger, men senare vidlyf-
fullkomligt ense med Lamm i att betrakta kvädet såsom fullt
allvarligt menat. Men det är en rätt egendomlig sammansättning
av lån från den deskriptiva poesins barockprydnader och
förtjusande strofer av den mest realistiska och rent Bellmanska idyll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
