Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
små akvarellskisser), dessa sorglösa människor, som av
livet formade ett konstverk, skimrande och behagfullt att
skåda, denna filosofi, som icke invecklade sig i metafysiska
spörsmål, men tog allt som det tedde sig för sinnet, denna
smak, som var ett återsken från det så högt beundrade
Frankrike. Men när han begynner sysselsätta sig med
människorna, intressera de honom snart i och för sig,
och det är icke bara rokokostudier, men verkligt levande
och allsidiga porträtt han ger. Det är dessutom alltid
frukter av självständig forskning i otryckta dokument. Hur
fullständigt har han icke levat sig in i den Gjörwellska
kretsen (»Svenskt familjeliv i slutet av 1700-talet») — han
bekänner ju också skämtsamt sin kärlek till husets dotter —
och med vilket förstående avbildar han icke den hederlige
gamle bokmalen och präktige familjefadern, »odlande sitt
själsliv som man sköter krukväxter och ansar burfåglar,
njutande den inre världens sång och doft i halvt
tanklöst, halvt blitt vemod» — kan man tänka sig en riktigare
stämd jämförelse? Mången gång frågar man sig om icke
några drag hos Gjörwell blivit av Levertin med särskild
sympati understrukna vid tanken på hans egen far. — Ett
litet nytt bidrag till Thorilds biografi lämnar den tidiga
uppsatsen om hans disputation i Uppsala och en rolig
tidsbild ger den icke mycket senare skildringen av den franska
skådespelerskan Sophie Hus’ äventyr i Sverige.1 Viktigare
äro de två uppsatserna om Elis Schröderheim och »En
gustaviansk ädlings ungdomshistoria».
Få namn ha ju varit på allas läppar som
Schröder-heims, men hur många känna någonting om människan
mer än de yttre dragen av det beryktade kvickhuvudets
levnad? Levertins bild låter framför allt det dådsvaga,
bristen på djup och handlingskraft framträda såsom orsaken
till att denna blixtrande begåvning och angenäma samt
i grunden rätt habila personlighet redan under Gustafs egen
tid förlorade sitt fotfäste — det hade varit skäl att nämna,
1 Här får man en aning om huru en scenisk konstnär vid
denna tid spelade, något som ej alls beröres i »Teater och drama».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
