Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beundrat, hur han applåderat de franska skadespelen och
fråssat av porträttörernas och dekoratörernas konst,
promenerat i lustslottens parker, anidaktsfullt åhört konungen i
Svenska akademin och själv med något ode i den »sirliga
stilen» framburit sin hyllning till Gustav, och slutligen hur
det i hans hem, liksom i Gjörwells, gråtits, när den hemska
underrättelsen kom! Lika litet som för gustavianerna,
skymdes för honom konungens vinnande och dugliga sidor av
de drag, för vilkas förstorande motståndarna åter uppoffrade
allt annat. Genom tidens långa perspektiv ser han bilden
oförändrad sådan han skulle sett den då. Visserligen tjänar
historien honom till att inrymma en del svagheter,
förklara en del egenskaper, medgiva svårigheten att förklara
det komplicerade; men med djup övertygelse och säkert
med en allvarligare strävan att blicka in i denna själ, än
mången bland konungens egna beundrare, har han utfört
sin »konstnärliga och psykologiska skapelseakt». Huru
mycket hans första uppsats än tydde på, att gammal
tradition var med i hans uppfattningssätt, och hur mycket han
än även senare lämnat osagt, så har han dock »levat sig in
i hans existens» djupare än de allra flesta, och den helbild
som stiger fram ur allt vad han skrivit om Gustaf III, är
icke en stämningsmålning.1 Men han kunde icke tåla detta
»å ena sidan och å andra sidan», att ge med högra handen
och ta med den vänstra, balansera med epiteten och ej våga
sig på färg och konturer. Hans Gustaf III har funnits,
därom kan ej tvivel råda; någon orätt lider historien
icke, om konungens förtjänster tränga in i eftervärldens
medvetande såsom Levertin framställt dem i sin
karak-täristik, och mer mänskligt levande skall han stå än
någonsin förr. Det har ju, såsom synes, sörjts för att också hans
mindre fördelaktiga sidor med tillräcklig åskådlighet vänts
ut mot en sen eftervärlds kritiska blickar. Helt visst har
1 Huru noga Levertin kände hela den gustavianska tidens
historia bevisar bl. a. hans recension av Sjögrens fortsättning på
Fryxell (»För och mot»). Han,s kunskap var icke handböckernas,
utan berodde på, att han var förtrogen med tidens originaldokument
som få.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
