- Project Runeberg -  Oscar Levertin. En minnesteckning / Senare delen. Författarskap /
302

(1914) [MARC] Author: Werner Söderhjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bade förödande och lyckliggörande makt han själv så ofta
besjungit. All världens bitterhet har passerat över Mussets
känslotragedi, men ändock lever i hans dikt alltjämt
vissheten »om det eviga och heliga i den känsla, som en gång
lät honom och hans älskade växla oupplöslighetens
kärlekseder... ändock kunde innerst det gångna aldrig dö, lika
litet som en sanning, en gång hörd, kan utslätas ur ens
sinne, men lever och skapar vidare, även när tanken i sin
oro sträcker sig efter en ny».

Sådan är Levertins idealism: på detta sätt ville han se
livets makter speglade i dikten, med hela deras sanning,
men med skälvningen av det bästa och varaktigaste de
skapa djupast förnimbar på spegelns botten.

Det är långt från den ena av de principer, vilka
Théo-phile Gautier lade i formeln »1’art pour Fart», då han
utslungade den och med rent brutal hänsynslöshet
förkunnade dess innebörd i företalet till »Mademoiselle de
Mau-pin»: att, som Brandes säger, förtäta diktningen till
ord-måleri och ordplastik. Men den andra sidan av satsens
innebörd, polemiken mot att konsten skall stå i nyttans
tjänst och vara underkastad den moraliserande kritikens
måttstock, den omfattade Levertin nog i botten, fastän med
de modifikationer vi sett och kanske icke på fullt samma
grunder, som Brandes förfäktar dem i sitt kapitel om
samme Gautier.

* * * I

I alla fall är det tydligt, att Levertin länge bevarat de
ungdomsintryck från Georg Brandes, vilka han själv efteråt
så oförbehållsamt medgivit. De trycka sin prägel på själva
formen av hans kritik: mången gång, då man läser en
anmälan av honom och sedan tar någon av Brandes’
artiklar i hand, är det, som skulle de vara gjorda efter
samma skema eller åtminstone som om här i allt, i ton,, i stil,
i uppfattning skulle vara någon släktskap, kanske rasens
intellektuella lidelse, dess i sin omfattning ensamstående
mottaglighet och dess begär att lägga en sensualistisk färg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:39:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swlevertin/2/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free