Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värden, ja, hätskare mot dess representanter, än de voro
förut. Och förtroendet till hans omdöme över huvud
minskades naturligtvis på så sätt väsentligt just bland den
allmänhet, som var mest intresserad. Därmed är
naturligtvis icke någonting sagt rörande det fina gehör Wirsén
hade för en del utländsk litteratur, men om vars utbredande
bland publiken några vittnesbörd egentligen icke torde
föreligga. Andra flitiga och förträffliga anmälare arbetade i
olika tidningar, men en större auktoritet nådde väl knappast
någon av dem. I förening med Tor Hedberg omskapade
Levertin kritiken genom anmälningarna i Svenska
dagbladet. Men Levertins kritik hade sin alldeles egna karaktär.
Med den skapande konstnärens egen värme för sin konst
och dess utövare tog han sin uppgift mindre från
kritikerns överlägsna höjd än från den samarbetandes
deltagande och sympati, han förstod att inge sina läsare
vördnad för det som skrevs, i stället för att man var så benägen
att betrakta allting med halv eller hel ringaktning, han
bemödade sig att söka upp förtjänsterna i stället för att
nästan enbart mästra felen, att ställa in litteraturen på
dess plats i förhållande till hela kulturutvecklingen. Och
formen, av en aldrig förut i svensk journalistik spord
rikedom och glans, var ett direkt medel att skaffa honom
lyssnare och väcka eftertanke.
Levertins ställning till en stor del av den samtida
litteraturen, framför allt den svenska, kan läsas ut ur hans
anmälningar i Svenska dagbladet. Men även några andra
uppsatser höra dit, och de skola i det följande tagas i
betraktande. En anmärkning vill jag förutskicka: oaktat
den mängd av författare och verk Levertin på detta sätt
behandlat, finnas där dock självfallet luckor, alldenstund
en kritiker även med hans otroliga flit icke förmår behärska
allt och det dessutom mången gång kan hava berott av
en tillfällighet, om han skrivit om en bok eller ej. Det
finnes samtida diktare, om vilka man kan säga, att Levertin
sagt sitt sista ord, emedan han behandlat dem dels i
sammanfattande essayer, dels så ofta, att allt det väsent-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
