Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
intressera Levertin: anmälan är också skriven vid en
vändpunkt i hans liv (hösten 1898). Därmed vill jag icke säga,
att ej hans omdöme i allt väsentligt kunde underskrivas,
om också detsammas format ter sig något stort. Huru
mycket Levertin emellertid alltid höll på att ett verkligt
livsinnehåll skall bära upp konstverket, det ses ej blott av
domen över Nansens tidigare noveller, men också av
den vida utförligare studien över Karl Larsen, där detta
moment ger utslaget för hans åsikt om författaren.
* * *
Med förkärlek — man kan helt enkelt säga med kärlek
— vände sig Levertin alltid till den moderna franska
litteraturen. Vi hava sett, hur mycket han redan under
sin korta kritiska verksamhet i Aftonbladet sysslat med
densamma. Han fortsatte därmed så mycket han
förmådde: men naturligtvis blev där varken i hans lektyr
ej heller i hans journalistiska arbete plats över för
synnerligen mycket. Dock kände han allt det väsentligaste -—
hans förmåga att läsa var ju nästan obegriplig — och de
viktigaste figurerna och strömningarna i modernt franskt
tankeliv finnas företrädda bland hans essayer eller
anmälningar. Många visserligen blott flyktigt, tillfredsställande
allenast ett journalistiskt ändamål för gången; andra åter
mer genomtänkt och utförligt. I varje fall har väl ingen
kritiker i Sverige före eller efter Levertin skrivit så mycket
om samtida fransk litteratur som han och därigenom väckt
håg för bekantskap med den. Jag vet icke, om han ej
till och med gjort mer, om han ej redan från början varit
en av dem, som ivrigast talade om den samtida franska
vitterheten, anbefallde dess läsning, refererade dess verk
i vänkretsen o. s. v. Man kan invända, att det fanns
sådana franska författare, som alla de unga adepterna skulle
känna, och Zola var ju genom Brandes förkunnad i
norden — att således Levertin själv möjligen kunnat få
påstöten i stället för att ge den. Men säkert är, att han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
