Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tecknarna och slutar med att all denna konst dock meddelar
ett halvt overkligt intryck, emedan dess nervositet och
flyktighet berövar den en fast existenskänsla. Han uppehåller
sig sedan vid det erotiska måleriet, speglande också det de
olika skiftningarna av fantasi och realitet, och han ger nu
en vidlyftig karaktäristik av Baudouin — vilken man gärna
haft redan tidigare, på tal om Hall — för att sedan än
en gång återkomma till Fragonard. Han inskjuter en sida
om den Lafrensenska så att säga icke-erotiska konstens
beroende av franska förebilder, vilket i enskildheter uppvisas,
och kommer först efteråt till hans många erotiska motiv,
lånade från Baudouin och Fragonard, samt karaktäriserar
honom till åtskillnad från dessa. Men innan han ger ett
omdöme både om skuggsidorna i Lafrensens teknik och
dess sällsynta fulländning, harmonin, elegansen, den
utomordentliga förfiningen i behandlingen av mjuka stoff, har
han varit tvungen att kasta en blick på utvecklingen av
gouachemåleriet!
Det är mycket, som man ser. Det är fullt av
subtila och träffande iakttagelser, det röjer en otrolig inlevelse
i denna konst; men likväl saknar man i allt detta
någonting, som jag med ett ofta missbrukat ord ville kalla metod,
och särskilt den klarhet, som ett metodiskt tillvägagående
ger. När man läst denna sista översikt av franskt måleri
under 1700-talet och tänker på dem i det föregående
kapitlet, blir man halvt förvirrad: här som så ofta hos Levertin,
förutsättes det att läsaren på förhand skall känna det mesta
av utvecklingslinjerna, kronologin m. m., ja, även
åtskilliga detaljer. Jag talar icke blott ur den stora publikens
synpunkt: jag är övertygad om, att även fackmannen mer
än en gång skall, hur mycket erkännande han än ger åt
Levertins förträffliga anmärkningar och hans riktiga och
stort sedda syntes, dock i framställningen och
grupperingen sakna den överskådlighet som är ett tecken på, att också
för författaren själv linjerna framstått tydliga.
När Levertin därpå skildrar Lafrensens andra vistelse
i Paris, som börjar vid pass tio år senare och varar i sjutton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
