Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under denna tid, såväl i Sverige som i Frankrike,
anknytande sina betraktelser vid utställningsföremålen, vilka han
med kärlek och fin uppfattning karaktäriserar.
Samma utmärkta reda och klarhet, samma stilistiska
lugn beteckna den långa skildringen av »Stockholm i den
svenska konsten» från 1903. Men här tillkommer ännu
ett säreget plus av latent värme, detsamma som utmärker
studien om Stockholmsnaturen i svensk dikt och som är
ursprunget ur Stockholmsbarnets fasta och innerliga
tillgivenhet för sin stad. Jag föreställer mig, att de sidor,
på vilka Levertin i uppsatsens början tolkar detta, borde
läsas om och om av varje stockholmare och alltid väcka
en genklang av likadana känslor. »Med oräkneliga maskor
är själen fjättrad vid den stad, där man vuxit upp, där
föräldrarnas hem stått och man kämpat för sitt eget, där
själva gatstenarna skulle kunna bära de gångna årens [-blodspår.-] {+blod-
spår.+} En sådan stad måste bliva levnadscirkelns [-mittpunkt,-] {+mitt-
punkt,+} mot vilken alla ljuslinjer löpa, och tallösa äro de
anslag, som där förmå sätta strängarna i dallring.» Denna
allmänna sats får naturligtvis sin tillämpning i än högre
grad, när staden är en sådan som Stockholm, med alla dess
tjusande vyer och alla dess stämningsväckande minnen.
Och Levertins framställning blir i själva verket icke blott
en ypperlig utredning av själva ämnet, börjande från de
tidigaste otympliga försöken och särskilt anknytande vid
»Svecia antiqua», ända upp till bröderna Martin, den blir
också en levande historia i smått av stadens utveckling.
Sorgfälligt behandlas och analyseras, både till sin
anläggning och sitt konstvärde, teckningarna i det nämnda verket,
med utblickar över kopparstickskonstens evolution i olika
länder, vidare Säfvenboms bilder och hans förhållande till
Joseph Vernet — ett helt litet kapitel ur svensk
konsthistoria också det! — vidare Johan Snack och sist Elias
Martin och J. F. Martin, vilken så trofast reproducerar den
talangfullare broderns verk. Ypperligt äro bilderna
karaktäriserade — »Slussen leker Rialto» heter det träffande
om månskensstycket med motiv från denna plats — och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
