- Project Runeberg -  Oscar Levertin. En minnesteckning / Senare delen. Författarskap /
465

(1914) [MARC] Author: Werner Söderhjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

baraste, hårdaste och ädlaste metallen, som han söker
forma, väga och prägla i aldrig glömd känsla av sitt
arbetes höghet, svårighet och ansvar?»

Hur gärna gåve man icke Levertin rätt i allt vad han
säger, blott man icke mindes på vilket sätt han själv
förverkligade sin teori om de subjektiva diktarnas rätt till ett
subjektivt språk! Han har tyvärr alltför ofta förblandat vad han
kallar den inre formen med den yttre. Han har föreställt
sig, att hans godtyckliga behandling av syntaxen var hans
egen »inre form» och att »åtskilliga besynnerligheter» som
man fäste sig vid, motsvarade hans »personliga egenheter».
De motsvarade i själva verket icke någon annan egenhet
än hans mycket svaga sinne för den ofrånkomligt riktiga
och icke antastbara yttre formen. Han hade rätt i, att
diktare kunna prägla språkligt nya mynt, vilka småningom
komma i omlopp, men i de flesta fall utgå dessa nydaningar
från andra kretsar, t. ex. från det vetenskapliga och det
tekniska språket, från folkspråket o. s. v. och i intet fall har det
lyckats någon poet, vore han aldrig så stor, att giva brukets
helgd åt våldsamma, meningen fördunklande syntaktiska
sammandragningar, sådana Levertin älskade och envist höll
på, trots alla varningar. Han förbisåg en makt i språket,
som på alla områden och i alla språks liv är densamma,
nämligen strävandet till klarhet. Med denna strävan är det
fullt överensstämmande, att språket godtager en
nybildning som har sin rot i dess eget väsen, en lyckad
sammansättning, som gör begreppsbilden tydlig och genast fattbar,
en nationell vokabel i stället för en utländsk, m. m. dylikt,
som man exempelvis kan finna hos Viktor Rydberg. Men
för något sådant har Levertin mig veterligen icke i ett
enda fall varit föregångsman. Hans från det vanliga
språkbruket avvikande egenheter, mot vilka så många
anmärkningar gjordes, betraktas redan nu såsom kuriosa, vilka
ingen ostraffat skulle efterlikna. Helt annat är det
naturligtvis, att han i sitt ordval, sin kolorit, elementen i sin
stils sammansättning varit nydanare och fått efterföljare.
Mycket omtvistlig är också hans sats — för övrigt ganska

30 — Levertin. II.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:39:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swlevertin/2/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free