Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
sjöknsten har Smäland en mildare natur och öfwer-
gär i Blekinge, Sweriges trädgård, till— fmätne löf-
klädda lullar, tills omsider Götaland slutar-i södra
Skånes slättland. Med. så mångartad beskaffenhet eget
äfwen Götaland de största bland Swerigeosfjöay We-
nern och Mettern, samt de wigtiga elfwerna; Motala
och Göta elf. Af sig. fielf följer, att inwänatnes nö-
ringofäng och lynnen pä en ss omwexlande tratt mä«
ste wara olika. Sä äro Ostergötland och Skåne
hufwudsakligen sädeoorterz Småländningen nätet-sig
mest af bostapostötfeh Bo«hnsländningen» af siste, och
Wermlandningen af Bergshandtering. Anna-mera Va-
rierar -folklhnnet, och :en skilnad, måhända större än
mellan sieifständiga folkslag, sinnes mellan den mak-
lige Skäningen, den« idoge, muntre Wermland-
ningen och Bohnständmngen, den fattige, men glada
Smäländningen och den liflige, hastige Blekingobven.
Lika stor stiload är mellan mnnarterna, »af hwilla
Skåne-J, Hallands och Blekinges ännu behålla de
starkaste spär efter den fordom herr-siande Dansianz
Gottländstan har minnen af den fordom rådande To-,
stan, och Wermlandsian, men isynnerhet Bohusländ-
fkan af Norrfkan. Och i fielfwa munarterna wi-
sar sig folllhnneto olikhet. Ham långsamt och flä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>