Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils Månsson 53
gclska folket, om ej eti fri beskattning framställt frihe-
ten i en lefwande åskadning för folket, eller i händelse
en tioangets beskattning gjort friheten till en tom före-
ställning inför folkets ögon, egentligen fattlig sasom en
tankebild hwarom 2: ne olika statsasigter egde att kämpa
Vsom 2 tuppar om ett korn." Jag delar i grunden min
wäns asigt i detta amne, e nru tilliimpningen maste
utfalla olika der man öfwerst dar fragan friin blotta be-
räkningens synpunkt, eller der man ställer deß sedliga
del i första rummet och later den sträcka sig sa tvidt
följdriktigheten bjuder. Redan nu hade Nils Mattsson
stadgat- som uppgift för sin iverksamhet att arbeta för
malet: all jords lika beskattning, och förklarade sig så-
ledes färdig att heldre rösta för lvederlag af Staten iit
Caplanerne, iin att, genom deras bostiillens befriande
fran deltagande i roteringen, öka den redan tvarande
gynnade jorden. Midt under det olyckan af det förra
laneanstalt-försöket stod som lifligasi för Ständernas
ögon, dristade Nils Mattsson, ehuru i början högst
försigtigt, att föresla ett nytt försök, och skulle man ej
kunna saga att det är hans werk att en laneanstalt nu
finnes i Malmö, der bonden genom att pantsiitta sin
inköpta fiiladssjord far de penningar, medelst htvilka han
bade kan betala deß köpeskilling och förtvandla den till
odlad mark, under det han sa sinaningom afbetalar sin
skuld, sa kan man atminstone tryggt säga, att om han
statt fram att tala tvid bade denna och följande Riks-
dag i spetsen for niotstandsmannen emot detta forslag, det
sannolikt icke, atminstone ej sa snart, gatt igenom.
Odlingslanen hade en tvarni föiesprakare i honom och
det utan hänseende till jordegarens stånd, Vblott tvär
jord ival nppodlas att tvi slippa köpa säd, iir det lik-
giltigt htvem som odlar den " J beskattningen för hwar-
person till af lösaktighet här-rörande smittas hämmande-
såg han nagot farande för folkets sedliga ära, och man
kan ej neka, att efterioerlden ma kunna göra sig ett eget
begrepp om en tid, da en hivar ansag s skyldig skatta till
en sjukdoms botande, som iir lön för den slemmaste
otukt, och da sjelftoa Grundlagen förklarat det för ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
