Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
06 Nils Månsson-
tro, att grund-delarne af talet, som tvi nu gå att lem-
na, ger något be repp om hivad detta tvar helgjutet,
hållet af den Skanska bonden i tröjan och siinnbyxvrne.
Hans tankegång tvar ungefär följandet Tidningar ärv
både nyttiga deg nödigas Swenskarue hade isynnerhet
dem att tacka f’r mycket godt. Genom dem hade wi
först lärt känna den store Konung, tvi nu äaa, älska och
tvörda. Hans stora och lysande bedrifter som Fransk
Marstalk hade på detta sätt först tväekt tvår uppmärk-
samhet. Hans medborgerliga förfarande mot Stoeuska
ångar hade rört tvåra hjertan. Detta hade ej kommit
till tvår kunskap, utan tidningar. Wi» siodo således i
sjelftva tverket hos dem i förbindelse för det lyckliga
Thronföljaretvalet. Genom dem hade tvi sedermera fatt
kunskap om de wälgeruingar Kvnungen dagli en beter
sitt fo k, och af htvilka Talareu uppräknade ficka fall.
Borde det då bero af en Hof-Canzlers godtycke att til-
stäuäcö denna kunskapskälla? Hade tryckfrihet funnits
för år tillbaka, skulle hjelpen« ej kommit så sent , se-
dan redan 1Audel af Riket gatt förlorad. Greftve Ad-
lersparre och hans tvi-inner skulle då haft anledning förr
gripa tverket au. Talaren kunde ej medgifwa indrag-
ningsmakten, så länge man ej kunde hysa samma tro
på Hof-Ca135erens ofelbarhet, som Katholikerne om
Påftvens. . an hade nyli en af tidningarna sett, hu-
ru Konungen i Frankrike arl X förkunnat Sitt Par-
lameut m) (Talaren begagnade detta uttryck) att hon
lossat alla de bojor, med htvilka tryckfriheten der funnits
fjettrad. Man hade sett huru detta Fransta Konun-
gens uppförande jort honom älskad och beundrad.
Skulle ej Konun ANL i Swerige kunna göra hwad
Konnng Carl i Frankrike Stort? Funne hau, att tiden
ej ännu wore oß nyttig, s berodde det ju på Honom
att afslå Grundla sförändringeu. Men talaren hop-
ades att det ej m tte blifwa Swenska Bondeftåndet,
kom genom ett förtidigt afslag satte Konungen ur stånd,
I) Han synes hafwa det-med menat riksförsamliugem ehuru den-
· na ej benämnes fä i Frankrike Utgism anm. .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
