Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 Nit- Månsson
Till hans hjelp i den tvidtutseende strideu,der han upp-
offrat en för honom kännbar summa, utan att derige-
nom, i det skick frägau nu befann sia, kunna bereda en
enda warelses gagn, skyndade nu pa den nitiske Kon-
traktsprostens förord Biskopen i stiftet,Dr. W. Faxe,
hwilken Nils Mänssou ock kunde räkna blandsan män-
ga enskilda männer. Den 6 Oct. 1833 hölls Bisiosso
vifitation i Irminge, hwarwid en Herr Kundsem utsänd
af Norrska steget-ingen i Christiania för att lära känna
swenska folkskolors skick, i Herr Biskopens sällskap an-
kom. Förhör började. Sjelfwa årets Natttvardsung-
dom läste illa innantill och ingen fordrade, att Pastor
skulle, som han dock i wissa orter mäste, nuderwisa i
bokstafwering. Christeudomskunskapen kunde ej annat
än befinnas klen, der medlet för all kunskap, innanläss
ningen, Ivar osäker, och förståndskunskapew som alltid
blifwer swäfwande hos en allmoge, om den ej har eu
god Christendomskunstap att utweckla sig nr, befanns
sädan den ur säkra grunder kunde beräknas. Men midt
ibland denna flertalighet wid en stämma satt en slita-
lighet i förhöret med skarp eftertanla och allwarlig be-
grundning. Qch deras märktes goda följder wid under-
sökningen. Biskopen öppnade öfwerläggniugen med ett
tal, egnande en fridsbudbärare, en fridstiftare. Han tvi-
sade huru ivigtigt för allmogen sjelf det wore, att män
med sanna Christliga och medborgerliga kunskaper
funnos bland folket; huru hyfsningiseder ginge i jemn-
bredd med odling i förstäud och huru ingendera förla-
made bondens odlingskraft, hivat-på de hade ibland sig
ett lefwande bewis i den aktningswärde mau, som wäckt
grundtanken till denna folkskola; huru en fri allmoge
borde sättas i tillfälle att känna ätminstone nä ot af
bäde sitt lands geografi och historia, men hwartill folk-
skolor oundgängligen fordrades: m. m. Och nu fram-
trädde mänget bewis pä klart förstånd och redlig toilja
och efter flera timmars outtröttligt arbete, derunder Bi-
skop Faxe wisat en undranswärd och synnerligen af
Norrmanuen beundrad enkelhet i föredrag samt tvältvil-
lighet och stundom stort tålamod i befivarande af inkast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
