Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andere Danielsson 13
pet om den wärdighet, hivarmed de tvid alla tillf"llen
böra wisa sig."
Ett ämne, som denna riksdag förekom under öfwer-
läggning, tvar offentlighet wid Ständets öfwerläggningar.
Begripligttvis blef detta förslag af A. D. med mycken
svärma omfattadt. Han kunde ej fatta olägenheterna af
ett åt främmande ähörare lemnadt tillträde till Bonde-
ständets öfwerläggningar. Man imvände, att de svid
justeringen tillåtna ändringar af enskildanttryek och hela
rädplägningar ej knuna företagas, sedan alla förhandlingar
offentliggjordes, innan de hunnit bli justerade. Han an-
märkte, att dä offentligheten ej kunde upphäfwa sät-
tet för protokollsförningen, kunde ej den fria yttrande-
rätten rubbas, eller uägon farligare kunskap om förhand-
lingar, än den, som i allt fall eger rnm, så ofta man ej
talar emellan fyra ögon." Talaren stödde sig på all-
männa rösten: "Budbärare af hennes wilja, äre tvi
henne lydnad skyldige, i allt hwarnti hon ej sjelf tvisar
sig omyndig, eller mindre tvetande, hwilket äter aldrig
lätet sig bewisa, förrän hon sträftvar mot samfundsordis
vinges-, eller söker till folkets sörderf undergräftva deß
beständ." A. D. "ehnru bonde, och ehuru i följd deraf
obetoandrad i phrasernes och tvältalighetens prydli-
gaste bruk," fruktar ingalunda, att "tidningsskrifware
skola hälla sig luftige öftver tvära öfwerläggningars rhe-
toriska brister, eller att åhörare af alla slag skola, i den
wrå af sessionsrummet toi ät dem uppläta, formera sig
till ett wälfärds-utskott, som lägga oß samt och synner-
ligen på fchavotten, när tvi icke tala dem i lag." För-
siaget bestreds af flera Ständsmedlemmarz bland andra
uppträdde mot talaren Erik Larsfonfrän Södermanland.
vRobespierre och Marat känner jag icke," yttrade han.
VJag har ännu knappt hunnit lära mig Stvensta histo-
rien, och sör en riksdagsman af det Swenska Bondeftäw
det, har jag trott, att utom denna, några historiska kun-
skaper föga wore af nöden." Wore offentligheten åtföljd
af nägon tverklig nytta, skulle jag ej hafwa motarbetat
den, "ehurn namnen pä dessa män icke trängt ända
fram till min hydda, de mä haftva warit huru förfär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
