Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eugen-tenn Engetbrechteson 43
och Nyköping, dem han efter godtfinnande kunde anför-
tro ät Dauskar och Norrmän, men icke till andra utländ-
ningar. Det förbigångna skulle toara glömdt och för-
eningen mellan Rikena förbliftoa i sin fulla kraft." Fem
biskopar och sjuttioåtta män och herrar af adel, femtio
på konungens och tre och trettio på Stoeriges wägnar,
gingoi borgen för denna afhandling. Tilläftoentyrs
för att tvisa uppriktigheten af sin försoning och tvinna
Ständeruas betvägcnhet, uppfyllde nu konungen en af
dem länge yttrad önskan och besatte de tioenne höga
riksembetena, som i nära fyratio är tvarit lediga.
Nu woro sålunda Rikfens Räd och konungen toäl
förlikta och slöto sig samman emot den fruktade Engel-
brecht. Pä förslag till drotz-embctet uppförde Rädet
tre unga män Carl Knutsson Boude (sedermcra ko-
nung), Bo Knutsson och Nils Stensson Natt och Dag.
Men Erik tyckte ej om detta förslag, ntausade: "Desse
äro för unga s— tvålen tre gamla män, som hafwa
sätt dustet (nugdoms-ofwermodet) slaget nr hufwudet!"
Det skedde och herr Krister Nilsson Wase till Björnö
utnämndes dä att säfom drotz waka öfwer. lagskipnin-
gen och styra Riket. Denne herr Krister roar en gam-
mal, slug och egennyttig man samt genom slägtskaps-
band fästad wid konungens gunstling och rädgifware
Erik Krummedige. Till marsk eller högste befälhaftva-
re ösioer swenska krigshären förordnades oftoannämnde
Carl Knutsson, en herre af förnäm börd. Han war
blott 28 är gammal, en fullkomlig adelsman, reslig
och manligt skön, qwick, munter och wänlig emot alla,
derjemte en lärd och toältalig man, hwars klara stäm-
ma kunde höras widt omkring wid folkets samman-
komster-. J sitt lefnadsfätt war han praktälskande-
öste ut penningar med fulla händer och kunde, emedan
han tvar mycket rik, hälla ett lysande hof. Men i hög-
sta mätto äregirig och räukfull, ansåg han alla medel
sör goda, blott de ledde till målet. Derföre förnyand-
lades ock, så snart han framträdde, Sweriges hjeltemo-
digt började frihetskamp till en wäsnad af tänker och
blodig mildhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
