Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 mun Pehr-son
kyfsningens prohibitivshstem, så wanligt inom den
atholska kyrkan, har hos oß egentligen funnit målsmän
hos den inbilska kammarlärdomen, den hö dragna,
hierarkiska styrelselnsten, och den i Sions tjenst nagongång
inlätna råheten, med sina farhågor för all granskning-
sina anspråk på ofelbarhet, och sin dryghet och pösighet
mot den satnhällsstlaß, som den bliftvit satt att närmast
tvårda och uppfostra. Jfrarne mot kunskapers spridan-
de bland allmogen ha lvanligen som ett Sardinalskäl
(förf. begagnar detta uttryck äfwen för att utmärka den
samhälles-plats de i allmänhet innehafwa eller till hwilken
de syfta) anfört, att derigenom skulle hågen och skicklig-
heten afledas från det egentliga bondarbetet. Knut
Pehrsson war ett af de många iögonenfallande bewisen
pä anmärkningens oriktighet. Han förenade en inom
sitt stånd högst otvanlig boklig bildning med kärlek för
all drift och skicklighet i bondarbete. Werksamheten iden
ena riktningen förträngde ej toerksamheten i den andra,
utan de ingingo, hivar för sig, som tvederqtoickelser och om-
werlingar i de jordiska sträfwanderna.. — Samma år
Knut öftvertog eget bruk, blef Engeström Kyrkoherde i
Mjelbh. Under en lång följd af år lefde de i ömsesidigt
wänligt förhållande till htoarandra, och uträttade till-
samman mycket godt, den ene genom sin fromhet och
wälmening, den andre genom sin klokhet och kraft. Den
brytning och de twister, som senare dem emellan upp-
kommo, böra icke föras Engeström till last. Han sakna-
de för en sådan strid både mod, beslutsamhet och hjerte-
lag. —- Den enda anklagelse mot Knut-äthlvilken Pro-
sten Engeström till en början lånade sitt namn, Qvar, så
widt församlingen kunnat inhemta, för det i Mjele
Kyrka åstadkomna otväsende loid offringen Påskda en
1801. Engeström kunde icke underlåta att tväcka atal
mot en sådan oordning; men han kunde deremot göra,
htoad han också gjorde, för sin del låta frågan bero wid
den utgång den fick genom utslaget i Götha Hofrätt. —
« Knuts förhållande wtd detta tillfälle, äfwen antaget att
öfwerenskommelse om upphäswandet af ossrets erlä -
gande på altaret icke Ivar gällande, war litwäl obehä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
