Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 Knut Pehr-som
delningssätt, det jag senare måst med stora uppoffringar
öfwergå ifrån." Denna lilla bok, som långt för detta
förstvtmnit ur bokhandeln, innehåller många högst nyt-
tiga och tänkwärda anwisningar, och förtjente att, nå-
got omarbetad, ånyo utgifwas. Från sidan 180 till
flutet af boten, uttalar Knut Pehrsfon sina omdömen
dels om husbönders och tjenares ömsesidiga förhållanden
till hwarandra, dels om nödvändigheten af förändring
i den kommunala, administrativa och merkantila lagstift-
ningen. Flera af dessa hans önskningsmål ha senare
wnnnit framgång; andra qwarstå, ännu ouppfyllda af
den lagstiftande makten, ehuru enträget påyrkade af mån-
gen fosterlandsiväm Följande exempel må anföras.
Sid. 204: vUtom Sockeusiolors inrättning winner ej
landthushållningcn forttomst. Till hufwudstolanihwarie
församling skulle lätteligen kunna inköpas de inom landet
utgifua skrifter, som lemna upplysningar om de egentli-
ga modernäringarne. Af brist på böcker och underwis-
ning känner allmogen icke en gång hivad nödvändighets-
traror och rndimaterier, som från ntläuninaen årligen in-
sörstrifioas. Qm detta blef kändt, skulle säkerligen
hwarie inwånare tvilja täfla om att underlätta dessa
bekymmer och brister på handelswägen, för att bereda
kapitalbehållning, tvälmåga och trefnad inom det land,
som af oß odlas för barn och efterkoininande." SLU.
"Hwem uppbrntar, hyfsar och förbättrar på fullt ända-
målsenligt sätt en egendom, deraf han ej ser sig för
barn och efterkommande få draga nytta? Om Kungs-
gårdar och underlydande hemman försåldes eller östs-erlä-
tos till säker besittning åt landets inwånare5 huru
mycket större aikastning skulle icke då beredas åt det all-
mättna? De arrenden som nu derföre betalas åt staten, den
behållning de lemna tillfälliga innehaft-date, blir deremot
ringa. De dagsloerken, de åckor och den stintsskyldigheh
som åborne å underliggande hemman blifwit ålagda,
hwilka cnerändels förnöta mesta tiden på tvägen till och
från hufwudgården, lemna ringa fördel åt Kuugsgår-
sdens innehafware, ingen nytta för Staten, men som en
tärande kräfta suga de landet genom sådane hemmans-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
