Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De Europeiska folkens egen vidskepelse hade
således, ifrån ej mindre Romarena och Orientens folk än
i-fVån Hellenernas med Christendomens cult inforlifvade
bilderdyrkan, en ymnig traditionell näring, och erhöll
deri-genom under medeltiden en andlig magt, som
genomträngde alla culturens otnråden och var måhända större än
hon, med undantag af den verkliga råhetens tidskiften,’
någonsin varit förut. Afven Medicinen, i synnerhet den
som hade folkets förtroende och egentligen af dem
anlitades, var deraf beherrskad eller, måhända rättare, hade
demti sin egentliga rot och grund. I det sextonde
seklet fick detta vidskepelsens välde Öfver medicinen
ytterligare skydd af den snillrike Paracelsus och hans
an-hängare, och bibehöll uti folktron den djupa rot, som
oaktadt den fortgående culturens deremot skarpt fiendtliga
character, fortlefver ännu och tid efter annan skjuter upp
i mångfaldiga, efter de herrskande meningarhes vexlande
skepnader sig modificerande practiska ngtningar, hvilka
väl i allmänhet äro snart förgängliga, men dock ofta för
en kortare tid mötas af mängdens enthusiastiska förtroende.
Den nyare tidens egentliga medicin eller den, for hvars
förnämste antesignan man har skäl att anse Sy
den-ham*), har deremot, såsom det åtminstone synes och
hon sjelf tror, fullkomligt befriat sig ifrån denna
vidskepelsens magt. Detta är utan tvifvel ganska berömvärdt;
men befrielsen är dock icke så fullkomlig, som man
föreställer sig, eller rättare mer skenbar än verklig. Man
den gamla Catonska visheten respeeteras ock försök kunna göras tned
dess tillämpning. Läkare i allmänhet liafva för mycket tvifvel i själen,
att dertill kunna bevekas.
*) Sydenham sjelf var alldeles fri ifrån allt hvad som han
komma Under namn af vidskepelse. Åtminstone finnfes uti hans
skrifter ej det ringaste tecken till något annat. Men han var d jupt
religiös , hvilket, åtminstone hvad flertalet beträffar, icke varit händelsen
med vidskepelsens män; och vare detta anmärkt till erinran för dem
som, beherrskade af sjfilsförtryekande fördomar, förmena det
vidskepelse och religion äro ungefar detsamma*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
