Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sopopeon olier biltlorftlst ringe* och ville åstadkomma
sjukdomens botande*, dels omedelbart genom sömnens och
drömmens mägt dels tnedeibart genom de medel, hvilka
inan trodde af den sedo are blifva uppenbarade, och den
hyllade, således den magiska läkekonstens princip. Den
Ck rist ligt prästerlig* medicinen åter vände sig emot
själens innersta kraft, tron och den dermed nödvändigt
sammanhängande absoluta vördnaden för lifvets heliga
ursprung, och hade den förtröstan, att i samma mån
sjuklingens hela medvetande deraf genomträngdes, skulle
lifvets derigenom förhöjda kraft segrande ingripa äfven
uti hans kroppsliga varelse.*) Den phychiatri, sotn i
nyare tider uppkommit och härrör ifrån den ädle Pinel
och hans efterföljare, Reil, Lartgertnann, Esquirol
m. fl./står icke på denna djupa religiösa grund utan,
såsom den nuvarande medicinen i allmänhet, endast på
Medicinens egtie bistorieskrifvare hafva, af lätt begripliga
skäl, dels med stillatigande förbigått, dels med det hån, de tycka sig
kanna rigta emot vidskepelsen och således äfven emot religionen, b
vilka de vanligen anse såsom varande nära nog eW oeh detsamma, blott i
förbigående anmärkt denna medeltidens presterliga medicin. Men en
nyare häfdatcckiiarc, måliända den ryktbaraste af de berömda män,
hvilke i den sednaste tiden framträdt i Frankrike, nästan såsom
an-tesignaner lör denna forskningsgren, yttrar sig dprom på följande sätt.
** Le s médecins ne manquerent point au royal mal ad c , (Charles Ft)
mais ils ne firent pus grand? th Oxe. C’etait (ieja commé a uj o ur d*h n t,
la medicine mulérialiste, qui soigne le eorps sans se souciev de Väme,
qui vent guérir le mal physique sans rechercher le mal moral, Icquel
peurtant est ordinddrenunt la cause premiere de 1’mutre. Le mogen dge
faisait tout le contrairci il ne connaissait pds toujours les re medes
ma-tériels; mais il savait a mervcille calmcr, charmer le mal a de,
pré-pttrer ä se laisxer guérir. Ltt meditihe se faisait ekrétienhement, au
hénitier méme des églises. Souvent du CommencUit par eonfesser le
patient, et Von connaissait ainsi sa vie, ses habitudes. On lui donna i t
UnsnitC iå tommintton ee qiii aidait u réttéblir Vharmonte deS erprits trott
blés, Qunnd le malade avait nUs bas la passion, Vhabiludemauvaise,
dépouillé le vicil houtme, alors on cherchait quelque remede. Cctait
or-dinaireménl quelqUe absurde rccette; mais sur un homtne
sibienprepa-ré, tout réustissait. Au quatorti’ente sietle on nt connaissait de ju plus
ees managements préalahles; on s’adress a it brutale men t au eorps,
éh le t onrmcntuit. Lt roi se lassa bimtot dn traitoncht, et dans
nn mom t ut de taisoh^ il thassa ses médecins*
Mitheltt Histhét 4é Frånct Vol* IV*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
