Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidehvarfven utgjort det stora problem, hon af sin
bestämmelse haft sig förelagdt. Hon har haft, icke bloft att
besegra okunnighet och fördomar, utan äfven att
återför-värfva den ifrån Christendomens ande utgående fÖrmågaq,
att i stort samt fullständigt och ädelt uppfatta sin
bestämmelses fordran, och att medelbart deri gen om bemägfiga sig
äfven den biologiska grundtanke, som utgörande den
Hip-pocratiska lärans iefvande medelpunkt, är medicinens e-
quam saepc mnltum obsit, minor, et minns phalernta esset acies
me-dicoruin. Agant sanc, qoando et ngentium iinpietas et patientium
crt-dulitas tanta est, ahutnntur simplicitate populornm, vihnn
pollicean-tur, et vitain perimant et lucrentur. Alibi neininem fallere aut necare
proposituro est. Nullius malo ditior fieri velim. Haec me causa ad
alias artes, quas innocentius exercerem, transtulit. Petrarchae
Flore*-tim Opera. Toui. II. p. 883.
Den djupa, både af harm och förakt genomträngda afsky, sons
Uttalar sig i dessa yttranden, bar väl tillintetgjort all fördragsaiubet,
och den fullkomliga ’lättvisan nf anklagelsen måste således betviflas.
Alen desse skriftställare, af bvilka den färre, såsom sagdt, lefde i det
J2:te seklet och den sednarc i det 14:de, böra livar och en till sta
tids mest utmärkte män och åtnjuta ett stort, genom de sednare
tiderna bevaradt, anseende ej blott för snille och lärdom utan äfvea
för frisinnigbet, sjelfständigliet och ädelhet. Pctrarca, som är en
ovanligt sträng domare öfver förderfvet i seder oel» tänkesätt, det må
framträda i hvilken tid som helst, härleder det, som på lians tid var
rådande, hufvudsakligen ifrån det impirtetens och hädelsens fräcka
system, ”Mos i 11 e modemus philosophantiura, qui nihil a dum
jm-tant, nisi aliquid contra Christum et coelcstcin Christi doetrinam
fc-traut’\ för hvilket lian, likasom de fleste andre den tiden, ansåg de*
Arabiske läkaren Avcrroes eller Ehn Rosehd hnfva gått i spetsen.
Om denna gamla beskyllning emot Avcrroes är rättvis eller ej, må
lem-Itas derhän, men jag anmärker blott att, om han verkligen haft en
sådan inflytelse, ban gjort sig skyldig dertill, ej i egenskap af läkare
eller medicinsk vetenskapsman, utan såsom pbilosopb och
commenta-tor öfver Aristotelcs, emedan han, såsom sådan, anses vara «len mest
utmärkte ibland Araberna.
Alånga andre samtida hedömma Aledicineu i medeltiden i Jikbrt
med de anförde ryktbare författarena. Alen ett tillförlitligare vitnesbörd
innehållcs i dess egna föreskrifter och äfven ett sådant exempel må
anföras. En Spansk läkare, till börden sannolikt Fransos, Arnold de
Vittunova, säger i sinbok De cnutelis modieorutn ibland annat:
”8r-ptima cautela est et est lorte inulfinn generalis. Tu forte n’liil .scirs.
Die, quod ftabet ohstruclionem in hepate. Dicet: tion Domme, \ tmo
flolct in eapitc. Tn debes dicere, quod hoe venit ah hepute. Et ^p**—
cialiter utere hoe nomine obsteudio, quiu nou iiitelligimt qnid sij.*£ii—
fic it, et muUom expedit, ut nou intelligatur locutio ah iliis.” Spi w—
t/cfx Geschichle d. Ar/.neykuade. 2 Tli. p. 877. j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
