Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I kråka och bahytt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fyrkan var bygd på en backe; nedanför denna låg
den lilla byn med två rader små hvita, halmtäkta
hus med toffelblommor och blodsdroppar i fönstren.
j> På andra sidan den tegeltäkta kyrkogårdsmuren låg
I den stora prestgårdsträdgården och parken. —
Kyrkan var mycket gammal, isynnerhet tornet, som var
alldeles rundt och en liten smula snedt, så att det såg ut, som
om det stod och sköt magen fram. Det hade ingen spira,
utan var trappformigt. Högt uppe på tornets framsida
var en stor fyrkantig urtafla, hvars visare alltid pekade
på tolf. Urvärket hade för länge sedan upphört att gå.
I kyrkgluggarne hade en stor flock kajor slagit sig
ned; då de ej fingo bygga i skorstenarne på
prestgårds-taket, drogo de ihop kvistar från parken och bygde sina
reden i kyrktornet. Här uppe ifrån hade de öfverblick
långt ut på slätten och kunde passa på, då man ute på
fälten började plöja. Då vankades det godt om mask,
och det var en läckerhet att få litet färskt ofvanpå
vinterns torrmat.
Prestens lilla dotter stod ofta inne i trädgården och
såg med längtande blickar efter »alikorna».
Hon hade en gång haft en tam vipa med tofs i
nacken; den hade hon hållit instängd i osthäcken, men
hon hade måst släppa den fri igen, och den hade flugit
bort till de andra viporna, hvilkas gälla skrin om kvällarne
hördes långt borta från ängarne.
Sen dess hade hon så mycket önskat att få en alika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
