Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I kråka och bahytt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I KBÅKA OCH BAHTTT. 35
porna syntes, motade hönsen in i hönsgården och sjasade
bort de objudna gästerna. Iion tålde inte Späker och
snäste Kinna, som var mycket rädd för henne, mycket
mer än alikorna, som snart kommo tillbaka lika talrikt
och ännu djärfvare. Det dröjde inte länge, innan de
med Späker i spetsen kommo underfund med, att
duf-slaget var långt mera inbjudande än kyrktornet. Detta
anfölls således en vacker dag, intogs fullständigt,
dufvorna utdrefvos, och två små krumstjärtar, som bodde för
sig själfva och ömsevis rufvade öfver två hvita ägg, blefvo
illa åtgångna och utvräkta.
Nu var måttet af Spakers förbrytelser rågadt. På
kvällen, då Ninna redan somnat i sin lilla säng, anstälde
Kersti en ordentlig razzia i dufslaget; alikorna fördrefvos;
den brottsligaste, Späker, fångades.
i
»Nu ska’ du, ja gonn, mista nacken, ditt rälia kräg»,
sade Kersti argt, i det hon höll fogeln tvärs öfver
vingarne. Det hjälpte inte, hur mycket Späker än
sprattlade med benen och skrek »tjääk, tjääk, tjääk» — han
bars bort till huggkubben, hönsens afrättningsplats;
Ker-stis ena hand trykte honom ned mot träblocket, den
andra svängde yxan — knack — där föll Spakers
hufvud, just som mormor, lockad af fogelns skarpa skri och
undrande, hvad som försiggick på lillgårdeu, kom bort
till sitt fönster; med öppen näbb låg hufvudet på marken,
liksom om det velat klaga öfver den grymma
behandlingen. Den hufvudlösa kroppen rykte till och lyfte ett
par gånger på vingarne; den blef tagen och väl nedgräfd
i ett hörn af hönsgården, och nu skulle ingen kunna säga,
att- det var Kersti, som haft sin hand med i spelet.
När morgonen koin, stod Ninna som vanligt på
trappan med frukost till Späker. Men hur hon ropade och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
