- Project Runeberg -  Sydskånska teckningar /
85

(1886) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I solnedgången

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 solnedgången.

85

mit dit för att lära, inte för att leka; därtill var lifvet
alt för allvarligt och kort. Allvarligt, hade de då tänkt,
ja, nog var det allvarligt alltid, men kort! Herre Gud,
då en enda termin var en sådan evighet!

Och så fingo de sätta sig till läxorna igen, men
inte ens i samma rum, utan skilda åt i de båda stora
skolsalarne och strängt förbjudna att gå in till hvarandra.
Men när föreståndarinnan gått, smögo de sig bort till
tröskeln mellan rummen och satte sig på hvar sin sida
om denna i en tät klunga på golfvet. När de ej fingo
leka, så skulle de åtminstone berätta historier; detta var
ett af deras favoritnöjen, och historierna, som under
lifliga och tysta hviskningar cirkulerade, voro mycket
intressanta. Flickorna hade många funderingar för sig; de
flesta hade redan för länge sedan vuxit från sagan om
storken; men ingen hade någon faktisk upplysning att
lämna i stället; så mycket voro de dock ense om, att
några fogelhistorier trodde de alls inte på; så mycket
zoologi hade de då läst i skolan. De hade läst om
människokroppen också, om att de hade hufvud, bål, armar
och ben, och de hade fått lära blodomloppet utantill, men
detta hade de ej blifvit mycket klokare af. Flera af dem
voro från landet och visste att berätta åtskilligt om små
valpar och kalfvar; somliga hade också uppsnappat ett
och annat i pigkammaren, hvilket de själfva vidare
utsmyckade för sina nyfikna åhörarinnor.

Af historierna hade cle, som sagdt, varit mycket
intresserade. –

Hvad det beständigt varit svårt för henne i skolan;
inte så mycket i början, men sedan, då hon blef så trött
och hufvudvärken alt oftare kom på. Hon hade så svårt
att lära sina läxor, så svårt att uppmärksamt följa med
lektionerna och hade så stor böjelse att somna under dem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:44:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sydskanska/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free