- Project Runeberg -  Sydskånska teckningar /
114

(1886) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ola

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

SYDSKÅNSKA TECKNING All.

bara en enda gång händelsevis mött honom på
markvägen.

För öfrigt hade prosten tykt, att det just kunde vara
ett passande parti, ty Lena var en ovanligt rapp och
dug-tig flicka och skulle nog sköta sig bra som kvinna i den lilla
snygga gården, som låg på backen helt nära landsvägen.

När man klef öfver pilvallen, som gick rundt om
prestgårdsträdgården, var man strax ute på markvägen,
som förde mellan frodiga sädesfält, gula rapsland och
täta klöfverstycken ned till en stor, något sänk äng, vidare
öfver den ringlande ån upp till landsvägen, just midt
framför prestbondens.

Det var en gammal fyrkantig kringbygd gård, och
särskildt boningshuset, som var en korsvärkslänga, var
lågt och litet ruckligt; men framför det fans en hage med
knotiga gamla äpleträd, och utanför den stora porten
växte en yfvig hyllebuske, som gaf stället ett herntrefligt
utseende.

Det var liflig färdsel på vägen, och det var trefligt
att stå i porten och se utåt. Ola brukade också göra det
ibland, när han hade ledigt, ehuru det kom sällan på, ty
han var en driftig och arbetsam man.

Men då stod ban alltid med tummarne inom
ärmhålen på västen och hvisslade för sig själf och
småstam-pade takten med sin träsko, medan han stod och såg sig om.

Gården låg så bra till här uppe på backen, omgifven
af de välskötta åkrarne; bakom pilegärdet, något söder
(3m gården, lågo tre ättehögar i rad alldeles iptill
hvarandra, den ena litet mindre än den andra och med en
stor sten midt öfverst.

Det kunde vara holians så trefligt att om
söndagseftermiddagar ligga å dra’ sig i gröngräset, innan fåren
betat bort det, och ha’ Marna fin och grann bredvid sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:44:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sydskanska/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free