Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderslätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
söderslätt.
127
På föreningen och stadshuset talade man ej sällan
vid småborden om fröken Gerda R.; man diskuterade, om
värkligen hennes förmögenhet kunde gå upp till den kända
runda summan.
När en gång ett par unga medicine kandidater med
åtminstone ett par växlar i hvarje af stadens enskilda
banker slogo vad härom, utbrast en gammal välkänd
me-dikofilare, som länge varit »doktor» på lasarettet, i det, han
tömde sitt punschglas och satte det hårdt från sig på
bordet:
»Läcker är hon och ser så förbannadt rar ut, att
hon är för god att stå som trassent på herrarnes
papper!» —
Ett af hennes nöjen var att emellanåt gå på
föreläsningarna, hvilket börjat bli på modet bland stadens damer.
Ett par gånger förmådde hon en väninna att gå med sig
för att åhöra till och med professorn i teoretisk filosofi.
Hon ansflg detta vara rent af en skyldighet; hon räknade
nämligen åtskilliga filosofie doktorer till sin stab, och —
slagfärdig som hon alltid var — plågade det henne att
ej kunna drabba samman med dem på hvad hon trodde
vara deras egentliga mark.
En följd häraf blef, att professorn en och annan gång
öfverraskades af ett ovanligt talrikt auditorium.
Hon fann det präktigt att sedan kunna svänga sig
med filosofiska tärmer; särskildt tykte hon, att »jaget»
och »icke-jaget» samt »jaget som sätter sig» och det, »som
sätter utom sig ett delbart icke-jag», voro sådana trefligt
kuriösa ting.
I synnerhet voro de utmärkta att använda i en
skämtsam balkonversation. Och nu skulle hon också snart få
dansa!
Och baldagen kom. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
