- Project Runeberg -  Sydskånska teckningar /
130

(1886) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderslätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

130

SYDSKÅNSKA TECKNING All.

detta och fönstret, så att hennes skugga med ofantliga
former föll just på rullgardinen.

Sången tystnade åter, och det lät, som om man hade
sökt kväfva ett skratt utanför.’ Men, tänkte Gerda, det
var nog misstag, ty nu började de just sjunga hennes
älsklingssång-:

»Ren mörkt det är i kvällen — —.»

Alt gick väl och lyckligt, till dess Brita, just i förste
basens solo, med en väldig gäspning sträkte båda armarna
öfver hufvudet, så att skuggan på gardinen blef kolossal —

>Må Herren nådig,
m& Herren nådig
dig gifva roo — ho — ho — ha — ha — ha — åhå — hå —>

Sången upplöstes i ett skallande skratt, sångarne
störtade pä porten, och Brita, som ej anade, att just hon var
den oskyldiga orsaken till afbrottet, släkte ljuset och gick
med den förklaringen, att »de’ va’ då nåna redia skojare».

Detta hade i det hela taget roat den hyllade
ofantligt; hon berättade det skrattande för sina väninnor;
men så fick hon höra, huru hennes upsaliensare, Som stält
till serenaden, sagt, att Britas breda gäspande figur just
varit en lämplig bild af hennes frökens afgudade skånska,
slätt, som denna nog vid tillfälle skulle få mera klar för sig.

Då blef hon ond och gick ned på vallen, där hon
kunde se ut öfver åkrar och gårdar, se ända bort till Malmö,
och där det blåste så friskt och svalt, där spireabuskarnes
ljusa blad doftade vår på långt håll, och där smågossarne
från folkskolan tätt invid spelade topp på den släta
gången. Hon kunde inte låta bli att låna en piska och en
topp af en liten barfotad en, lindade snärten om toppen
och spelade på, som hon så ofta gjort hemma på bygatan,
klatsch, klatsch, hela gången fram, bort till yttersta ändan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:44:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sydskanska/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free