Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mer, alt hvad våra urskogar sakna, det ersätter
städerna . . . enkannerligen] hufvudstaden . . . Om vi
just inte här få se Kameler och Markattor, så räkna
vi deremot en så mycket försvarligare mängd Lejon
och Björnar. — Förunderligt nog hafva tidens
republikanska idéer sökt revoltera sjelfva Natur-historien.
Den lärde oss nemligen i skolan, att lejonet var
djurens Konung; och likväl se vi dagligen, att lejonen
framför alla andra, ja — oftast framför sjelfva’
Åsnorna, gripa till fötterna för Björnen (sjunger).
SANG.
Mel. 3:dje turen i Polkan ur ”En Komedi?’.
Uti Stockholm man lider på lejon ej brist,
ty de svärma på Norrbro, liksom mygg, gud nås så
visst!
På baler och spektakler man ser dem först och sist?
emellanåt de dra sin lilla kille och sin Whist.
Knappt en enda vitten
ha de pläga,
blott de äga
snitten. —
Pariserfrack och raka i ryggen som en vägg,
och ansigtet beväxt med ett babyloniskt skägg»
För kaffé-mamseller
sig man skrufvar, ,
hon förljufvar
qvällen;–––––
ty lejonkurtisen den är i sin natur;
liksom gången hos ett ojusteradt Schartzwalderur.
Ej det finnes en klass, der ej tidens nya mode.
oss med lejon öfversvämmar som en syndaflod;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
