Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett aktuellt solidaritetsproblem.
I.
UNDER DEN SENASTE TIDEN HAR
arbetslöshetsproblemet blivit föremål för
en livlig debatt inom vår rörelse. Det var
sannerligen icke en dag for tidigt. Ty
arbetslösheten är icke blott ett svårt ont för
de arbetare, som drabbas av densamma
under längre eller kortare tid, den kan också
bli en av de allvarligaste farorna för hela
arbetarerörelsen, om man ieke ser upp i tid.
Vid ett av de diskussionsmöten, som
avhölls av Stockholms L. S. oeh där frågan
kom till behandling, yttrade S. A. C :s kände
agitator Ragnar Johansson något om, att
man inom vår rörelse började skatta allt för
mycket åt den borgerliga nationalekonomiens
förkunnelser. Ja, att man gjorde det till
en sådan grad, att det började verka
hämmande på kamplusten. Den form denna
anmärkning framställdes i innebar alldeles
säkert en överdrift, men det förefaller oss,
som om den dock innehöll en kärna av
sanning, som det kanske icke är klokt att
underkänna.
Ingenting skulle vara mera beklagansvärt
än att det inom vår rörelse insmög sig en
ringaktning, ett underskattande av studiet
av samhällsekonomiska problem, ett av de
allra viktigaste kunskapsområdena. Något
sådant skulle vara synnerligen olyckligt, och
varje sådan tendens måste motarbetas. Men
lika säkert är det, att ett kritiklöst skattande
åt de av de borgerliga nationalekonomerna
fastställda teserna också kan åstadkomma
mera skada än mycket annat.
De unga kamrater, som kasta sig in på
studiet av nationalekonomien, synas ibland
sakna det kritiska sinne, ja, den nödvändiga
respektlösheten, om vi så få uttrycka oss,
utan vilket ett studium ur socialistisk
synpunkt lätt blir ofruktbart. Det fordras i
allmänhet en stark personlighetskänsla, en
stark självständighet för att icke utan
vidare acceptera de teser, som de borgerliga
nationalekonomerna söka fastställa som
orubbliga oeh eviga sanningar. Och när
detta nödvändiga kritiska sinne Sir
otillräckligt, sä kan det lätt inträffa, att detta
studium åstadkommer ett förborgerligande
inflytande, som i sin ordning småningom oeh
omärkligt överflyttas på rörelsen och
verkar hindrande på utvecklandet av
aldions-kraften. Detta är ett förhållande, som man
rätt ofta kan iakttaga, och som det därför
är klokt att vara på sin vakt emot.
En annan följdföreteelse, som likaledes
kan iakttagas, är att man blir allt för
benägen att teoretisera på ett ganska
abstrakt sätt, utöva en slags hjärngymnastik,
som väl kan intressera spekulativa hjärnor,
men som icke har någon praktisk betydelse
för den verkliga klasskampen.
Det fanns en tid inom den
ungsocialistiska rörelsen, då det var på högsta modet
att studera filosofi. Det faller naturligtvis
ingen förnuftig människa in att förneka
betydelsen av detta studium, men det gjorde
sig även här samma förhållande gällande.
Man förlorade sig ofta i tomma
abstraktioner, man roade sig till oeh med att med
alla slags filosofiska spetsfundigheter söka
bevisa, att man över huvud taget ieke
existerade. Många voro de kamrater, som så
helt gingo upp i denna slags
hjärngymnastik, att de gingo fullständigt förlorade för
den praktiska rörelsen.
Man måste emellertid bli synnerligen
betänksam, när man ser kamrater advocera
”nationalekonomiska sanning-ar”, som, om
de utan vidare skänktes tilltro, helt enkelt
i betydande utsträckning skulle lamslå
klasskampen. Jag syftar här till hur en duglig
intelligens, en rörelsen hängiven kamrat, i
den ”Welinderska debatten” i ”Arbetaren”
kategoriskt förkunnade, att den av
Welin-der föreslagna förkortningen av arbetstiden
från 8 till 6 timmar måste resultera i en
nedsättning av arbetareklassens
levnadsstandard. Oeh när det tillyttermera visso
hävdades, för att intet misstag skulle kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 01:45:19 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/syndikal/1/0037.html
