Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alla förbundskongresser ha yrkat pa arbetstidens
begränsning utan minskning av daglönen. Och
föreningarnas stadgar föreskriva vanligen, sedan de bestämt lönen
enligt tariff, arbete pr styck, som mästadeis är till tid
och ersättning obestämt ävcnså förbjuda de
övertidsarbete tiil förhindrande av arbetslöshet pä samma gång
som sänkning av arbetspriset. Ju kortare arbetsdagen
är, des lo flera arbetare kunna sysselsättas,
Inom varje yrke böra arbetarna arbeta samma antal timmar
pr.dag. Lika arbete, lika lön utan åtskillnad på arbetets
beskaffenhet, kön eller åider efter genomgången lärotid
det är materiellt den syndikaiistiska principen.
Nödväridighejen för de organiserade att godkänna en
sådan princip springer i dagen vid betraktande av att
olikheten i löner är en bland de stora svårighetersom möter
då arbetarsoiidariiet skall åvägabringas. De pä annat sät
tillgodosedda intressena tendera att göra den om intet,
de sta ofta hindrande i vägen därför. Antag en
lokal-organisition, bildad av sarnhöriga yrken eller tack, där
lönerna utgå olika. De som fä större lön skola visa en
tendens till »att finna sig nöjda och deras
tillfredsställelse kan lätt hindra dem att votera en sträjk som kam
raterna med mindre lön vilja ha till ständ. Det resulterar
i sammanstötningar och slitningar, som hindra upprättandet
av ett fördelaktigt löneavtal. De olika lönerna ge
anledning till missämja meilan arbetarna. Frågan om lönernas
uniformering eller likformighet, vartill arbetarorganisationen
dock tenderar i sin helhet, väilar inom en del yrken
såväl som pa olika trakter iviveisutan tekniska svårigheter,
som kunna vara rätt stora. Den syndikaiistiska utveck
lingen pekar likväl mot en allt tydligare tendens till lö-
* Även de unga skota sätta bo, stitta familj och förkovrasig. Om
de som ogifta äta vid sina föräldrars bord och bo under deras tak,
böra de sjäivfallet lämna dem av sin lött vad som atgär tili deras
försörjning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
