- Project Runeberg -  Syndikalismen i praktiken /
47

(1919) [MARC] Author: Gustaf Henriksson Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kamraternas plats vid en sträjk. De äro icke blott de
likgiltiga i egentlig mening utan de värkliga förrädarna,
de avfallna från arbetarsolidaritetens plikt. Ordet
förrädare, som är det gängse ordet, varmed man brännmärker
dem, är rakt motsatt den innerliga känsla, som
konstituerar de organiserade arbetarna som en klass för sig i
överensstämmelse med deras moralitet.

I Amerika kallas »räven» råtta (rat) eller skabbdjur
(scab), i England svartben (blackleg), får (sheep) eller skojare
(knobstick). Vårt svenska räv är det franska renard,
i Frankrike kallas »rävarna även sarrazins, svartskinn (?)
och mackabéer (macchabées), alla dessa ord äro fyllda
av djupaste förakt.

Harmfylld är de t protest, som stär att läsa i
Syndikalisten för den 2 nov. förra året (1918), mot en »avbön»
av en »brytare», som en L. S. beviljat men en annan
L. S. vägrat att godkänna Den brytare, som här fått
avbön, är så gemen och fräck, sa inte ens en hund vill
vara kamrat med honom, mycket mindre stä i samma
organisation som han . . Han var ej blott brytare, utan
var det denne, som lurade de andra fem att bli det. Det
var ej av nöd, ty alla hade gott ställt. Nej, han, fick löfte
om att bli bas, och det var nog. Dä striden bröt ut,
hade vi stora utsikter till en snar lösning, ty dammar
och bryggor höllo pa att rasa; och det fick icke ske, ty
då stoppades hela trafiken fcr järnvärket. Det var detta
arbete, som skurkarna utförde. Att striden blev längre
härigenom är självklart. Men ej nog härmed. Den
fräckhet, varmed de uppträdde, har ej sitt motstycke. Avesta
L. S. har dömt dessa hundar, och de komma aldrig att
fä den förlåtelse de iura på, ty de kunna ej göra någon
handling, som uppväger deras brott, och till dess äro vi
mot ail avbön . . . Vi ha ingen plats för dem i våra
organisationer. Pa avskrädeshögen är deras rätta plats . .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:47:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/syndiprakt/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free