Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att bestjäla arbetsköparen för att individuellt ha fördel därav.
Sabotage har ej häller något gemensamt med överklassens
bedrägerier antingen dessa äro förfalskningar eller tjuverier
från köpare och förbrukare.
Vid den franska syndikalistkongressen i Toulouse 1897,
då som sagt sabotagen första gången behandlades i
Frankrike å syndikalistisk arbetarekongress, förklarade
föredraganden Paul Delesalle, som då var biträdande sekreterare
i arbetsbörserna förbund, att arbetarna respekterade
maskinen först den dag den blivit arbetarens vän som
förkortar hans arbetsdag i stället för att vara fienden,
brödtjuven, arbetarslaktaren. Genom att sätta värktyget ur
funktion hindra sträjkande arbetare arbetsgivaren att
ersätta dem med rävar.* Delesalles rapport blev efter en
kort debatt enhälligt godkänd och med applåder bekräftad.
På en kongress tre år senare i Rennes, (se noten s. 92) är
det Pouget, som är frågans inledare. Pouget, en av den
franska syndikalismens främste arbetarteoretiker, har varit
sabotagetaktikens specie’-e teoretiker. Utan att tillägga
något nytt till vad Delesalle hade sagt 1897 anförde han
en serie exempel på sabotages användning inom industri
och hapdel.
Så länge arbetarna icke äro nog upplysta att sluta sig
liil sin organisation, finns alltid renegater, vilka vilja’
arbeta, yttrade sekreteraren i
iivsmedelsindustriarbeiar-förbundet, A. Bousquet. »De finna maskiner, redskap,
ugnarna i fullgott skick. De sträjkandes stora misstag
att sålunda lämna arbetsmedlen användbara, när de ga
till sträjk, blir fördenskull orsaken til! deras nederlag och
* I samma anda har den danske filosofen H. riöffding yttrat sig
i sin bok Etik. Han säger nämligen där: »slaver och hovedarbej-
dere staa sig ikke ved at göre mere, end der lige netop
forlanges av dem, det vilde jo kun føre ti), at fordringerne for
fremtiden forhøjedes. De have ingen grund til at vise særegen omsorg
for redskaper og materiale, som ikke tillhører dem. Hvad der
spildes, er kun ti! tab for herren* (3:e uppl., s. 347).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
