Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När storken kom till prästgården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DÅ det en sommar bjöds mig tillfälle till några
veckors hvila och rekreation, beslöt jag att fara till
Skodsborgs sanatorium i Danmark. Denna anstalt
och danskt språkbruk ge icke ordet sanatorium
samma betydelse som vi, eljes skulle jag ha vändt mig
åt annat håll. Jag var ju inte sjuk, och jag ville ej
vistas bland sjuklingar.
Så resonerade jag, och så for jag dit.
Det var värkligen, såsom jag blifvit underrättad:
flertalet af sanatoriets gäster voro nervösa, uppslitna
och trötta. Men det var också åtskilliga värkligt
sjuka — naturligtvis icke lungsiktiga eller annorledes
smittsamt sjuka, utan giktbrutna, ryggradslidande och
dylika. Dessa sågo vi andra dock aldrig till. Ty de
bodde för sig, de åto för sig och de hade sin
särskilda afdelning i den rymliga trädgården.
De första dagarne höll jag mig långt borta
därifrån. Men efterhand kom jag närmare. Och en dag
hörde jag barnskratt där inne. Därmed var jag
förlorad. Jag kikade in och såg en af sanatoriets gäster,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
