Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En sagoberätterska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DÅ jag befinner mig i främmande land, går jag
endast på de museer, som bjuda på modärn konst.
De nya arkitektoniska märkvärdigheterna tager jag
gärna i skärskådande. Med det främmande
landskapet stiftar jag af böjelse bekantskap. Men
brorsparten af mitt intresse taga alltid människorna.
Mitt djupaste intryck från Budapest är
gatuförsäljerskorna, och en särskild händelse, hvarom jag
nu skall berätta, gaf varaktighet åt detta intryck.
Jag sitter en förmiddag utanför en
boulevardrestaurant å Petöfiplatsen. Kyparen, som tror att jag
är engelsman, lägger för mig en del engelska
tidningar att läsa, medan jag väntar på min frukost. Jag
ser dock ej åt dem. Jag har själf en dagstidning,
som jag nyss köpt. Min blick glider ouppmärksamt
öfver raderna och lyfter sig så upp. Men jag har
intet öga för Ungerns nationalskald, där han står
deklamerande — han var, som bekant, också
skådespelare — med en pappersrulle i ena handen och
gestikulerande med den andra. Den tidning, på
hvilken jag tanklöst stirrar, minner mig om den kvinna
på Kiralygatan, af hvilken jag nyss köpt densamma,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
