Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En sagoberätterska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
göra det. Och så fort hon kan, skall hon själf
sluta med det".
"Hvad menar du med: ’så fort hon kan’?"
"Hon spar pängar för att kunna köpa husen och
en del af jorden till den gård, där jag är född. Bara
hon får till första afbetalningen, så blir det af. Hon
var den vackraste flickan i byn i sin ungdom och
mycket omtyckt för att hon var så snäll och duktig,
berättade en gång en bonde därifrån, då han var
inne och hälsade på oss. Bönderna i byn ha velat
hjälpa henne till det där flere gånger, men hon vill
inte börja med skuld, säger hon. Och det är riktigt,
tycka de".
"Men står då gården alltid att köpa för henne?"
"Ja, det är en gammal bonde, som köpte den
af pappa, och han har lofvat att inte sälja den åt
någon annan än mamma. Ty hon fattade sitt beslut
och talade med den gamle bonden om det så fort
pappa dött".
"Du har ju en riktig hjältinna till mamma. Är
du lika glad som hon vid tanken på att få komma
till det gamla hemmet?"
"Ja då", svarade hon med öfvertygelse.
Då vi på hemvägen nått mitt hotell, skildes vi.
Hon fick sin docka och spårvagnspängar, och jag
gick upp till mig.
Kort efter knackade det på dörren. Det var
portieren, åtföljd af Sárika.
"De ha gifvit mig galen docka. Det här är
den, som kan röra på ögonen".
"Det är inte något misstag. Det skulle vara en
öfverraskning åt dig".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
