- Project Runeberg -  Systrar och bröder i främmande land : berättelser /
139

(1904) [MARC] Author: J. L. Saxon
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En historia om döden och det, som är starkare än döden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Samtidigt härmed hade vi vid skrifmaskinen fått en
ung amerikanska, som för resten såg mycket bra ut.
Jag visste ej, om hon intresserade sig för mig, men
hon kom naturligen mer i beröring med mig än med
de andre, enär hon talade samma språk som jag. Af
alt detta konstruerade Ersilia ihop en historia —
svartsjukan är en skicklig byggmästare. Nu var det jag,
som blef ond. Hon tyckte sig förorättad. Det ena
ordet gaf det andra, och det slöt med att hon, häftig
som alltid, kastade sin ring i ansiktet på mig. Det
britiska lugnet räknade icke så mycket med detta
utslag af det heta italienska blodet, och redan nästa dag
talade jag med Ersilia. Hon var villig att åter påtaga
sig ringen men på ett vilkor — att den amerikanska
kontoristen afskedades. Jag svarade, att hennes
existens ej finge krossas därför att Ersilia mot henne
hyste en ovärdig misstanke. Det hela resulterade i,
att vi å hvar sin sida vidhöllo våra fordringar och att
äfven jag tog af mig ringen. Samma dag vardt
amerikanskan uppsagd. Jag förklarade saken för den
gamle Padovelli, som alltid visat sig resonlig, ehuru
något häftig också han. Men han vidhöll dock
uppsägelsen, som förmodligen hade sin grund i något
löfte till Ersilia. Nu fick jag det dumma infallet att
uppsäga min plats, om ej amerikanskan bibehölles.
Det hade blott den följden, att jag ögonblickligen
erhöll det begärda entledigandet. Ersilia fick jag ej
träffa, men för hennes mor förklarade jag alt, och från
henne skildes jag i bästa samförstånd under
förhoppning, att alt snart skulle reda upp sig".

"Det skedde väl också snart?" sporde jag, då han
icke fortsatte.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:48:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/systbrod/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free